Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTSTÄLLNINGAR.
159
Bysanz i Nordiska Museet.
I Nordiska Museet stängdes nyligen en specialutställning, som trots
sitt ringa omfång var väl förtjänt af stor uppmärksamhet icke blott af
etnografen och kulturhistorikern utan äfven af konsthistoriens idkare. Den
östeuropeiska och asiatiska konsten, som för hvarje år stiger i betydelse
inom de utländska museerna och litteraturen, både för sin egen skull och
för den rolls skull, som den spelat vid den västeuropeiska konstens daning,
fanns här representerad — ett rart fall i våra museers annaler. Och
dessa — mest mindre-asiatiska — föremål voro till på köpet resultat af
en svensk vetenskaplig expeditions samlaremödor, amanuensen d:r Ture
Arnes föregående år afslutade resa. Utom de uppgifter, som lågo d:r Arne
som arkeolog närmast, uppmärksammade han ock alstren af den
bysantinska konsten, och det är på några af dessa som jag särskildt vill fästa
uppmärksamheten, därvid citerande ett välvilligt orienterande bref af d:r
Arne: »De två brons- eller kopparplattorna, som finnas anförda i
katalogen under numret 268, väckte mitt stora intresse. Den ena — — äkta
(den tyngsta och bäst bibehållna) är inköpt i Konia och uppgafs
härstamma från klostret Sanasoun i närheten af Cæsarea (Kaissaryék).–
Två dylika finnas i det museum, som tillhör den evangeliska skolan i Smyrna,
men båda ge intryck af att vara förfalskningar — — tydligen
beslagsplattor, men till hvad? — — Troligen framställa de Konstantin och
Helena på ömse sidor om det heliga korset. Bakom dem ses obelisken
och ormpelaren från ’at meidani’ i Konstantinopel, den forna
hippodrom-platsen. Å plattan synas tre ormhufvuden — dessa äro å
original-ormpelaren försvunna sedan 1600-talet. Du vet kanske, att denna pelare
ursprungligen var en ateniensisk votivskänk, som upprestes efter slaget vid
Platææ–.» Ja tack, det vet jag. Är icke möjligen denna platta en
rå efterbildning efter en elfenbensplakett ? Dess form och baldakinen öfver
scenen återfinnas på bysantinska elfenbenstriptyka från 1000- och 11
ootalen. Det intressanta fenomenet, att man, som på ett annat vykort,
af-biklat två af hufvudstadens sevärdheter, obelisken och ormpelaren, är icke
sällsynt. En stor grupp af små träskrin, klädda med elfenben, som anses
mestadels stamma från 11 oo-talet, äro ofta försedda med afbildningar af
antika konstverk, som prydde Konstantinopels gator och palats. Jag
fortsätter att citera chr Arnes bref: »St. Mikael af silfver på en läderplatta,
väl en sen kopia, är inköpt i Konia. Martin förmodar, att också n:r 270,
en silfverskål med 12 apostlabilder rundtom lammet med korsfanan i
midten inuti, är en replik, gjord på 1600-talet. Stilen är ju eljes iooo-talets.
Ett litet elfenbenslejon i rundskulptur köpte jag i Konstantinopel. Det
erinrar om tidiga romanska dito —. Det breda ansiktet om vissa
sassa-nidiska stenskulpturer. ’Daniel i lejongropen’ är en sällsynt och värdefull
pjäs, som inköpts i stycken af Martin och torde vara funnen i Mindre
Asien (n:r 272). De 2 ampullorna, de bysantinska 4 sigillringarna,
ör-hängena af silfver och bronsskifvorna äro inköpta af Martin i
Konstantinopel. Det kuriösa tjurhufvudet med två handtag och ett ringkors under
förmodar jag vara bysantinskt 0111 ej äldre — jag köpte det i
Konstantinopel —.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
