Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. A. KÖSTL1N OCH L. HALt,WACHS>
203
sikalisk konst, söm ställer nutidens armod, ytlighet och banalitet i
den bjärtaste dager. Och att allt detta nu ligger framlagdt till
beskadande och studerande samt tillgängligt för ny användning, därför ha
vi att tacka framförallt 191c seklets storartade musikhistoriska forskning,
hela denna rad af entusiastiskt hängifna, i det tysta troget verkande,
utomordentligt flitiga och samvetsgranna arbetare, som vigt hela sitt
lif, alla sina krafter ät denna art af konsthistorisk forskning.
Om också bade England och Frankrike tagit en ärofull del häri.
sä är och förblir det dock Tyskland, som gått i spetsen för och
alltjämt obestridt intager främsta rummet i denna musikhistoriska forskning.
Tyskarne äro dock den musikaliska, musikidkande och musikbildade
nationen par préférence. Att den nutida musikrenässansen, speciellt
den kyrkomusikaliska, tagit sin början i Tyskland, där vuxit sig stor
och stark, samt där redan uppnått betydande resultat, det ligger
således i sakens natur.
Egendomligt är att iakttaga, huru på detta område tyska luteraner,
reformerta och »unerade», »konservativa», »liberala* och »moderna», utan
afseende på skilda konfessioner, åskådningar, stånd och klasser, ädelt,
tolerant och fridsamt täfla, ja, samarbeta med hvarandra uti sträfvandet
att främja den goda saken, kyrkosångens, kyrkomusikens höjande.
Denna synes nära 110g te sig för dem alla som ett »commune bonum»,
stående öfver och tämligen oberoende af konfessioner och moderna
teologiska partislitningar. Den kyrkomusikaliska konsten tyckes medels
denna renässans- och föreningsrörelse nära nog arta sig till att i det
religiöst och teologiskt sönderslitna, stridsfyllda nutidslifvet därute spela
rollen af en modern Margreta Fridkulla — en skön uppgift, som ju
helt naturligt bör ligga den ganska nära.
En storartad yttring af och en mäktig häfstång för den
kyrko-nuisikaliska renässansrörelsen i Tyskland utgör den stora allmänna
tyska evangeliska kyrkosångsföreningen (»Evangelischer
Kirchenge-sangverein fur Deutschland»). Tjugofem år hafva i dessa dagar (slutet
af september) förflutit, sedan denna allmänna förening konstituerades.
Redan i oktober 1907 firade den emellertid sitt 25-àrsjubileum med
en storartad kyrkosångsfest (»Kirchengesangvereinstag») i Stuttgart,
hvilket motiverades däraf, att tjugufem år då förflutit, sedan beslut
om dess bildande först fattades (i Stuttgart 1882).
Ingendera af de båda utmärkta män, som haft äran af att vara
den allmänna föreningens grundläggare och mångåriga ledare, fick
emellertid upplefva denna för föreningen betydelsefulla dag.
Upphofs-mannen till och själen uti hela den tyska ’kyrkomusikaliska förenings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
