Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I IS
KULT OCH KONST.
ningar m. m., detta, är för alla liturgiskt-musikaliskt sakkunniga väl bekant och af dem
djupt beklagadt.
Det är en urgammal och fullt berättigad liturgisk grundsats, att de sångtexter, som
vid kulten användas, böra vara af kyrkan godkända och auktoriserade. Det är ju denna
princip, som ligger till grund för det krafvet, att vid den gudstjänstliga
församlings-sången endast den kyrkligt antagna och’stadfästa kyrkopsalmboken må användas. Detta
vidhåller man noggrant och det med rätta. Men när det gäller den s. k. kyrkliga
hymnen, körsången på kyrkliga högtidsdagar samt vid vissa rituellt fastställda akter,
har man hittills ofta icke alls eller i ytterst ringa grad frågat därefter, hvad slags texter
som sjungas. En ändring i detta stycke är alldeles nödvändig.
Hvad bör nu göras för att härutinnan åstadkomma nödig förbättring?
Ett omsorgsfullt urval måste föranstaltas af bibliska och andra hymniska texter
för kyrkliga körsånger. Dessa texter böra väljas från strängt liturgisk detemporesynpunkt;
och vid deras användande vid kulten måste så förfaras, att körsången ej längre såsom
hittills må te sig såsom ett tillfälligt, blott yttre påhäng, utan framträda såsom organiskt
led i gudstjänstens eller den resp. kyrkliga aktens ritual, och så, att den tjänar till att
förstärka dess uppbyggande karaktär samt bidrager till dess helgjutenhet. Saken bör
tillika så ordnas, att de liturgiska sångtexterna på lämpligt vis göras tillgängliga för
församlingen, så att hon äfven vid dessa moment i kulten må sättas i stånd att hämta
det stöd för andakten, som den äkta kyrkliga körsången både åsyftar och är i stånd
att skänka.
Till urvalet af hymntexter bör vidare fogas en musikbilaga, innehållande enklare
och svårare en- och flerstämrniga korsättningar, och det naturligtvis just till de fastställda
hymntexterna. Utväljandet och ordnandet af dessa kyrkosangstycken måste naturligtvis
göras med den urskillning, som betingas genom gedigen liturgisk bildning och
kyrkomusikalisk sakkunskap. Auktoriserandet af den kyrkliga hymnsamlmgen borde dock ej
utgöra hinder for. att äfven kyrkomusiker i vår tid skulle äga frihet att, om de det förmå,
komponera nya tonsatser i värdig kyrkostil lill den ena eller andra af de kyrkligt
bestämda hymntexterna. Härigenom hålles nämligen öppen möjligheten af en fortgående
inhemsk kyrkomusikalisk utveckling.
III.
Då ’musiken lill svenska mässan’ erbjuder ett särdeles rikt material af alternativ
för högmässan, men det ej är uttryckligen angifvet, hvilka af dessa alternativ lämpligast
böra användas under dg olika tiderna af kyrkoåret, förefinnes för närvarande mycken
villrådighet i det stycket, och många missgrepp göras vid mässnuisikens användning.
Det torde därför vara nödigt att på grundlaget af detemporeprincipen ett urval g ires af
enklare stycken i musiken till svenska mässan, liturgiskt-praktiskt uppställdt pä sådant
sätt, att man erhåller fyra serier, med innehållet i hvarje serie ordnadt i fortlöpande
följd från den ifrågavarande gudstjänstens början till dess slut. Dock bör härvid frihet
lämnas församlingarna att under årens lopp begagna mindre än fyra serier, där
omständigheterna göra sådant lämpligare.
På grund af hvad jag i det föregående har anfört får jag föreslå, att Kyrkomötet
mätte besluta ingå till Kungl. Majit med underdånig anhållan, a.tt en kommitté af
sakkunniga måtte tillsättas med uppdrag att utarbeta liturgiska och liturgisk-musikaliska
bilagor till gällande kyrkohandbok, innehållande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
