Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
KUI.T OCH KONST.
indelade fönster. Det torde alltså vara riktigast att beteckna Sanda
och Rone som alster af samma epok men icke af samma konstnär.
Sandaportalen är äfven lik Hörsne kyrkas långhusportal, ehuru
den icke visar så intim frändskap med denna som med Rone kyrka.
I hvarje fall är likheten så stor, att, då vi för både Hörsne och
Sanda kyrkor äga samma invigningsdatum, vi böra sluta att detta
»c. 1300» gäller de inom båda kyrkorna likartade delarna, således för
Hörsne långhusportalen och för Sanda korportalen pius med denna
sammanhörande delar, d. v. s. skeppet och koret i dess helhet (med
undantag af smärre detaljer, om hvilka mera nedan).
Platt af Samla kyrka. Provisorisk uppmätning af förf. 1907.
Bland 1700-talsbiskopen Wallins anteckningar i Kalmar
stiftsbibliotek finnes också en liten croquis öfver Sanda kyrka, som där
har takfallet uppdeladt i 2 afdelningar genom en låg vägg (alltså ett
yttertak likt Visby domkyrkas och Roma sockenkyrkas) samt bland
annat följande anteckningar: »anno 1636 blef denna kyrkiospir ny
upsat» och »Sande kyrka är mächta skiön och stor kyrka–med
härliga portaler af marmor och zirater på muren». Dessa zirater, som
den skarpögde biskopen upptäckte, böra i lika hög grad fånga vår
uppmärksamhet som de härliga portalerna. De bestå af i
kvader-stenar inhuggna fortlöpande konturornament — lika palmetter.
Det oregelbundna läget af dessa stenar visar, att cle icke från
början afsetts för denna plats. Det var i själfva verket en vanlig sed
på Gottland, ’att genom inmurning i de nya väggarna dylika rester af
en äldre kyrka härbärgerades. Hur denna äldre kyrka vidare säg
ut och när den byggdes, kan jag nu icke närmare berätta. Säkert
fanns emellertid redan under 1100-talet denna kyrka af huggen sten
i Sanda. Hvad vi äga kvar af henne är, utom de nämnda ornamenten,
en stor del af det huggna stenmaterialet* i den nuvarande kyrkans
murar. Ty på 1200-talet och 1300-talet är det vanligt att bygga Gott-
* Dopfunten stammar nog ock från denna kyrkas tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
