Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Runeberg och Borgå gymnasium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runeberg och Borgå gymnasium. 95
livet igenom ett osläckligt och svårbegripligt intresse för skol-
historier, och det säges att han utanför skolans område visade
en tydlig förkärlek för de självsvåldiga bland sina elever.
Men han var orubblig i sitt beslut att stävja det oskick, som
innästlat sig i hans läroanstalt. Och som f. d. trivialskoleelev
saknade han själv allt sinne för den gymnasistanda, vars
disciplinsvidriga yttringar han föresatt sig att utrota.
Redan den första hösten av hans vistelse i Borgå ingick
Runeberg med lektorerna Borenius och Öhman en överens-
kommelse om att få till stånd en bättre ordning i skolan, och
han stod ända till det sista fast vid de löften han då hade av-
givit. Strömborg, som genomgått lärarkollegiets protokoll i
disciplinsfrågor, meddelar att Runeberg i de fall, då åsikterna
rörande straffbestämning varit delade, utan undantag röstat
för det strängare straffet. ,,Ännu kort före sin avgång från
gymnasiet yrkade han vid sammanträdena den 2 och 7 maj
1857 jämte en annan lärare på användning av ett mycket
strängare straff än kollegiets flertal.» Han upprätthöll icke
blott en obrottslig ordning under sina egna lektioner; han ville
även sörja för att disciplinen icke blev alltför mycket åsido-
satt i hans kollegers undervisning.
Av denna sin strävan leddes han t. o. m. in på några tvister
med sina medlärare samt med de överordnade myndigheter:
domkapitlet och dess ordförande, gymnasiets ,,eforus“, d. v. s.
biskopen i Borgå, som enligt då gällande skolordning i sista
hand hade att avgöra alla viktigare ärenden rörande gymna-
siet. I Strömborgs Biografiska Anteckningar kan man läsa en
utförlig redogörelse för de diskussioner, som under hösten 1837
föranleddes av språkläraren Hongelins av Runeberg kraftigt
understödda yrkande på relegation av några elever, som
trotsigt underlåtit att inställa sig till Hongelins lektioner.
Och man finner — i Strömborgs bok, i Arvid Hultins Borgå
Gymnasii historia samt i Herman Hultins publikation Ur en
biskops brevväxling •— några ännu utförligare skildringar av
den uppseendeväckande tvist, som år 1842 utbröt mellan
Runeberg och biskop Ottelin, och som föranletts av att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
