Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Runeberg och Borgå samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runeberg och Borgå samhälle. 121
föres vid alla ortshögtider — är ju i själva verket en hyllning,
icke så mycket av staden som av skalden, vars hem och grav
givit Borgå dess rangplats som ,,en kungsstad i sångens land”.
Närhelst man vill återuppliva platsens stora minnen, måste
man ju i främsta rummet ihågkomma honom, vars namn
överskuggar alla andras. Därför var det endast naturligt att
talen och de för tillfället författade dikterna innehöllo hän-
syftningar på skalden. Och det var än mer naturligt att Rune-
berg kom att intaga en förhärskande plats bland de ,,historiska
bilder”, d. v. s. i den kombination av kostymtåg och tablåer,
som Albert Edelfelt hade anordnat — och som utgjorde fest-
programmets huvudnummer.
Då konstnären emellertid av en naturlig respekt hade av-
hållits från att låta Runeberg livslevande gå med i processionen
på Borgbacken, efter Birger Jarl, Gustaf Vasa, Stefan Löfving,
von Döbeln och andra utklädda hjältar, så hade han funnit
på utvägen att frammana det största minnet genom en poetisk
allocution, som bildade en effektfull avslutning på det histo-
riska skådespelet. Han lät sluttablån framställas av ett säll-
skap herrar och damer från århundradets begynnelse — rådmän,
köpmän och domkapitelsmedlemmar från det gamla Borgå,
jämte några unga flickor i dräkter från empire- och bieder-
meierperioderna. Så lät han en åldrig borgare träda fram ur
kretsen för att med ljudlig stämma deklamera några verser
om de tider, som skådats av herrarna i trångsydd frack och i
hög kravatt och av damerna „med liv så korta och kjolar
långa”, och för att därpå sluta sin historiska översikt med
följande skämtsamt kåserande rader:
Men damen där i den ljusblå dräkten
På högsta modet år trettisju
Hon kan förtälja för yngre släkten
Att lektor Runeberg då med fru
Drog in i Borgå och slog sig neder.
Och från den da’n med ovansklig heder
Skrev hävden Borgå med gyllne skrift:
Här är hans hem och här är hans grift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
