Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Runebergs levnadsafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
‘t 262 Runebergskulten.
årliga ritualen i och utanför den sjukes hem. Man får veta
att gymnasisterna år 1865 blivit inbjudna och fått taga Rune-
berg i hand; att han år 1866 visat sig i fönstret för gymna-
sisterna, som nu för första gången hade lov på skaldens födelse-
dag, och att en blandad kör på aftonen i hans tambur avsjöng
några av Wilhelmina Nordström författade och av Gabriel
Linsén tonsatta verser; att han år 1867 kunde mottaga såväl
gymnasisterna som andra gäster inne i sin salong, där han fär-
dades i sin av sonen, ingenjör Robert Runeberg konstruerade
rullstol, som nu för första gången var beklädd med sitt av
många trofasta väninnor förfärdigade korsstygnsbroderi; samt
att man ute på gatan år 1868 observerade icke blott »gymna-
,,sister, fruntimmer, lärare, och i staden bosatta tjänstemän,
„utan även ortens frivilliga brandkår».
Med denna sistnämnda korporation hade det emellertid i
ceremonin kommit in ett nytt element, för vars skull man
nödgas göra ett litet avbrott i uppräkningen. Omnämnandet
av brandkåren, denna för tidens sociala strävanden så ty-
piska organisation, i vilken hantverkarna fördes samman
med tjänstemännen och skollärarna, leder tanken till en
anekdot, som ofta citeras i Runebergslitteraturen. Vem har
väl icke läst den berättelse skalden förtalt för Strömborg
(och även, i en något avvikande form, för Gabriel Lagus)
om huru han en kort tid före sitt slaganfall hade vandrat förbi
sin forna bostad, och först känt sig beklämd av att se skylten
för en tobaksfabrik hänga över porten, och några „tobaks-
knallar” rulla cigarrer i de rum där han diktat — för att sedan
gripas av en rörelse, så stark att han måste vika av i en gränd
för att dölja sina tårar, när han hörde att arbetarna sjöngo
hans Källan under sitt arbete. Det är mer än troligt att samma
,,tobaksknallar” år 1867 trädde in i den då bildade brand-
kåren, och att de 1868 voro med och sjöngo på gatan utanför
Runebergs fönster. De och deras kamrater i kåren ha sedan
trofast fortsatt med att årligen den 5 februari sjunga vid
Runebergs hem, och så länge skalden levde rördes han städse
när Källan stämdes upp av dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
