Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Nekrologer, begravning och minnesfester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 Runebergskulten.
den hedniska hymnen Integer vite (»av den romerska skalden
Horatius») fått förklinga under tempelvalven. Genom att för-
knippas vid de heliga platserna fick, sade han, „hyllningen av
,,en allmänt aktad och älskad medborgare en religiös färg och
,,blev en kultakt, en dyrkan ägnad icke medborgaren utan
,,halvguden, som nu, om också icke helt och hållet intager
„så åtminstone delar den himmelske Gudens tron”. I ord, som
förebådade den fördömelse professor Råbergh tio år senare
skulle komma att uttala i Tidskrift för kristlig tro och bildning,
opponerade sig Colliander mot „den i yttre former ordnade
„Cultus des Genius, som i själva verket ingenting annat är än
„den avgudiska människans egen självförgudning“. Och efter
att hava anfört ett utdrag ur Fredrikshamnskorrespondentens
berättelse i Helsingfors Dagblad, åberopade han tvenne bibel-
ställen, det ena från Johannes evangelium (2: 16) om huru
Faderns hus icke borde göras till ett marknadshus, och det
andra från Lucas’ evangelium (19: 46) „Mitt hus är ett böne-
hus o. s. v.”. Det senare citatet var, som synes, stympat;
men alla bibelkunniga läsare kunde ersätta Collianders ,,o. s. v.”
med textens kända ,,men i haven gjort det till en rövarkula”.
Med sina uttalanden och antydningar väckte denna pro-
test givetvis ett starkt ogillande på de håll, där man icke
delade författarens strängt kyrkliga åskådning. Redan dagen
, efter det den publicerats, innehöll Åbo Underrättelser ett längre,
sakligt bemötande, i vilket det framhölls att kyrkorna i Fin-
land användes icke blott för gudstjänster, utan även för be-
gravningar och konserter, samt t. o. m. för präst- eller klockare-
val, och att predikstolen väl icke kunde anses vanhelgad av
att man från den talade om Runeberg och fosterlandet, då man
ju från samma plats uppläste kungörelser t. ex. om förrymda
förbrytare. Det gavs, sades det slutligen, rent praktiska skäl
som talade för att sorgefesterna över Runeberg höllos i kyrkor,
då dessa på många orter voro de enda lokaler som kunde
bereda plats åt stora massor av åhörare.
I Åbo Underrättelsers bemötande uppmärksammades emel-
lertid alls icke det, som gett anledning till protestförfattarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
