Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Den femte februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 Runebergskulten.
hans byst som tronade i fonden, och man kan vara viss om
att han blev uppmärksammad i skåltalen vid supén. År 1868
hade man på grund av de svåra nödtiderna inställt hela fest-
programmet, men vid årsmötet hölls föredrag om Runeberg
av juriskandidaten Lavonius, och skalden hyllades efter tolv-
slaget med leverop. År 1869 hade Konstnärsgillet förenat sig
med teatern om en gemensam Runebergsfest, varvid orkestern
under Pacius’ ledning spelade uvertyren till Kung Carls jagt,
Fru Raa uppläste en Prolog av Zachris Topelius, som hyllade
Runeberg samt under året avlidna inhemska och utländska
konstnärer, och teatertruppen uppförde Kan ej. Det följande
året var det stora numret en transparang, målad av B. Reinhold,
som föreställde Poesins bevingade genius bekransande Rune-
bergs byst. Denna ljusbild, som ,,därtill var innefattad i den
,,vackraste gröna krans, kvarstod hela kvällen igenom och
,,frambragte den bästa effekt” — något som även bekräftas
av att den två år senare ånyo förevisades vid teaterns fest-
föreställning den 5 februari.
År 1871 var Runeberg företrädd på programmet endast av
ett nummer: Idyll och Epigram för blandad kör till musik av
J. A. Söderman. Topelius’ prolog berörde närmast motsatsen
mellan våldet och anden; tablån, som arrangerats av A. von
Becker efter Paul Delaroches hemicykel i École des Beaux
Arts, bar namnet Seklernas konstnärsvakt; fondtavlan, som
målats av Hj. Munsterhjelm, framställde en utsikt över Paris
med triumfbågen i månsken, och det enda deklamations-
numret var en översättning av Victor Hugos dikt Paris (i Les
rayons et les ombres). Man ser att den stora världshändelsen,
Paris belägring, uppfyllde allas sinnen. I det brev till Rune-
berg, i vilket Topelius efter vanligheten redogör för gilles-
högtiden, säger han liksom till ursäkt och förklaring: „Festens
,,europeiska tendens, som i övrigt genomgår hela programmet,
,,är ägnad att vara en nödig erinran som motvigt mot fenno-
,,manernas isoleringsförsök”.
Att Runeberg fick en relativt liten plats på programmet
kunde även ha motiverats med att teatern, helt säkert under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
