Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Den femte februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 332 Runebergskulten.
1h
1 y
ntl
4tll
iib
lo
ne1
4
5 februari 1874 hade det däremot varit rent av omöjligt att
låta bli att bidraga till de högtidligheter, som inom och utom
landet anordnades till firande av Runebergs 70-års dag. Och
från och med år 1874 fortgår i Borgå utan avbrott den 60-åriga
serien av Runebergsfester.
Det har tidigare omtalats huru Runebergs sjuttioårsdag i
Stockholm firades med en fest, där Dietrichson höll ett tal
och uppläste en dikt till Runebergs ära, samt huru Konst-
närsgillet och teatern i Helsingfors med anledning av dagen
hade anordnat stora högtidligheter. Härtill kan tilläggas 24
festliga sammankomster, från vilka hyllningar avsändes till
skalden, hade försiggått i Uppsala, Lund, Göteborg, Sunds-
vall och Umeå. Allt detta vittnar om den vida utsträckning
Runebergskulten hade ernått, och bör på grund därav icke
lämnas obeaktat; men det intresserar oss dock vida mindre
än notiserna om det sätt på vilket jubileet firades på Rune-
bergs födelseort Jakobstad — där stadsborna med bålar och
kaffepannor vandrade ut till fiskarstugan utanför staden för
att sjunga Källan, Svanen och Värt land och för att lyssna till
det tal borgmästare Tengström höll till sin svågers ära — samt
i hans hemstad där man, om icke skaldens sjukdom kommit
emellan, nog hade försökt överbjuda de hyllningar man rik-
tade till honom vid hans silverbröllop. Så som förhållandena
nu lågo kunde man endast uppvakta med dikter, med deputa-
tioner (dem Runeberg först den 6 förmådde mottaga), samt med
en av staden anordnad fest i lyceets solennitetssal, som efter-
följdes av soaré i Societetshuset. Om det senare tillfället
kan det nämnas att Topelius, som anlänt till Borgå som de-
puterad för universitetet, blev hyllad med ett tal av biskop
Schauman, och att han i sitt tack för talet framställde sig själv
som en piedestalfigur vid foten av Runebergs monument.
Om festen i solennitetssalen åter har det i ett tidigare kapitel
omtalats att stadsborna låtit målaren E. J. Löfgren kompo-
nera en tablå över motivet: Borgå hyllande Runeberg. Valet
av ämne är betecknande för samhällets förhållande till skal-
den; att man uppdrog anordnandet av den ,,levande tavlan”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
