Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kultplatser och platskulter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kultplatser och platskulter. 385
Ett annat minne däremot, som längesedan gått all värl-
dens väg, är den s. k. Runebergslunden mellan Kalmari gård
och Heralampi träsk, som år 1825 iordningställdes av skalden
och hans jaktkamrat Gustaf Grönlund och som, enligt ett brev
till Runeberg från samme Grönlund, år 1852 bestod av „väl-
„diga björkar med hundratals i deras bark inristade kända
„och okända namn”. Lövsalen med dess torvbänkar och ini-
tialer kunde ha blivit ett mål för sentimentala vallfarter, efter
det man genom Gunnar Castréns undersökningar lärt känna
den kärlekshistoria, Runeberg på Kalmari upplevat med mam-
sell Nygrén — såvida icke gästgivaren, som i början på 1870-
talet rådde över gården, funnit det mest praktiskt att låta ned-
hugga björkarna och jämna torven med jorden. Det finnes
emellertid bevis för att denna vandalism ogillats t. o. m. av
enkla allmogemän. Då Eliel Aspelin-Haapkylä år 1875 uppe-
höll sig ett dygn på Kalmari, samtalade han med en av gårdens
drängar, som berättade honom att det varit med tårar i ögo-
nen han hade underkastat sig sin husbondes befallning att
nedhugga Runebergs björkar.
Enligt en tradition, som åberopats av redaktör A. G.
Mandellöf, skulle man än i dag i närheten av Kalmari gård
utpeka en torvbänk, på vilken Runeberg brukat vila sig under
sina vandringar i trakten. Vid mitt besök på orten år 1932 var
det mig likväl omöjligt att påträffa vare sig torvbänken i fråga
eller ens någon Saarijärvibo, som hört talas om den. Lika litet
kunde jag finna att någon i trakten allvarsamt trodde på det
ävenledes av redaktör Mandellöf framställda påståendet att
bonden Paavos torp varit beläget på Nyrölä hemmans mark,
och att den nuvarande ägaren E. Savonen vore en ättling av
honom, som blandade dubbelt mera bark i brödet. Däremot
har det med anspråk på tillförlitlighet påståtts, såväl av lektor
Lampén som av rektor Haavio, att Saarijärvi prästgård ut-
gjort skådeplatsen för Runebergs Hanna, och att man i präst-
gårdens innehavare på 1820-talet, prosten Roschier och hans
familj, kunde finna modeller till personerna i Runebergs idyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
