Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kultplatser och platskulter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kultplatser och platskulter. 387
personerna, så finner man nog sådana med större lätthet i
Kronoby än i Saarijärvi. Av de båda kyrkoherdarna kunde
kanske den ene lika väl som den andre ha tjänat som förebild
för fadern i dikten, men prosten Roschiers 34-åriga Nanna var,
huru mycket hon än för övrigt må ha betytt för Runebergs
diktning, alldeles för mogen för att ha kunnat låna drag åt
Hanna, medan Fredrika Juvelius var ung, och därtill hade
älskats av Runeberg. Ehuru det är långt ifrån troligt att
skalden i Hanna velat skildra hennes personlighet — tecknen
tyda väl snarast på att det var Maria Prytz som stod för hans
öga när gestalten koncipierades — så har man på goda skäl
allmänt antagit, att dedikationsstroferna Till den första kär-
leken riktats till henne, eller rättare till minnet av de känslor
hon en gång väckt. Med hänvisning till dessa strofer, och till
tonen av ungdomlig lyrism i dikten överhuvud, har man i
Kronoby kunnat göra gällande, att någonting av den första
Friggas väsen dock lever kvar i Hanna. Den oavslutade dikten
Midsommarfesten, som förhåller sig till Hanna på samma sätt
som Vargjakten till Elgskyttarne, innehåller ju landskaps-
skildringar, bakom vilka man tyckt sig igenkänna nejderna
kring Kronoby. Ehuru detta fragment avbrytes innan någon
kärlekshistoria kommit in i kompositionen, har man lov
att tänka sig en fortsättning på dikten, vars handling väl
kunde utveckla sig ungefär på samma sätt som den poetiska
berättelsen från 1832. Och i en sådan Ur-Hanna kunde Fred-
rika Juvelius helt naturligt hava kommit att spela hjältinnans
roll, om icke med samma graciösa charm och samma omed-
vetna koketteri som den slutliga diktens Hanna, så kanske i
stället med några andra vinnande egenskaper, dem Runeberg
beundrat hos sin ungdoms käresta.
Dessa möjligheter kunde ensamt för sig ge folkfantasin
anledning att sysselsätta sig med fönstret, vid vilket ,,Hanna
suttit och vävt, med rummet som bebotts av den gästande
studenten, och med ,,kärleksstigen”, på vilken de unga vand-
rat från prästgården till träsket. Men även oberoende av alla
förutsatta motsvarigheter i dikten måste Kronoby prästgård,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
