Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkningar till första kapitlet. 427
„sättningar, likväl för varje vän av litteraturen bliva en angenäm skänk
„på det slutande året.”
I denna första artikel behandlas endast Nervänders översättningar.
I numret för den 8 jan. fortsättes recensionen, och där säges om Rune-
bergs bok: „Vi förstå ej originalspråket och hava ej heller varit i till-
„fälle att se den tyska translationen, varifrån översättningen är gjord;
„men förmoda dock med skäl att denna i anseende till melodiskt språk
„och lätt versifikation ej skall vara den tyska underlägsen.”
Uppsatsen i numret för den 23 februari (med rubrik I anledning af
den hos oss utkomna öfversättningen af Serviska folksånger) berör icke så
mycket Runebergs lilla dikthäfte, som ej mer den serviska poesin i och
för sig. „Varken i den hos oss nyligen utkomna översättningen af de
„Serviska Folksångerna”, så begynner artikeln, „ej heller i den korta
„anmälan af denna översättning, vilken detta Dagblad innehållit, finnes
„något slags historisk underrättelse rörande den litteratur, vartill samma
„sånger höra.” Enligt „tvenne tyska avhandlingar i samma ämne”
meddelas därpå en översikt av den serviska folkpoesins historia. Islutet
av artikeln får likväl Runeberg ett erkännande för sin tolkning: „Vi
„upprepa än en gång, att vår inhemska översättare, som genom en poetisk
„instinkt synes blivit ledd att fjärilslikt fästa sig vid dessa blommor, jämte
„det han tillägnat oss en av hela den Europeiska poesiens märkvär-
„digaste företeelser, därjämte förtjänar tacksamhet, såsom den vilken
„gjort sina landsmän bekanta med en av samtidens verkliga litterära
„upptäckter, fyndet av de serviska dikterna, i bredd varmed Macpher-
„sons förtjänst fördunklas, såsom den ock i allt fall är tvetydig.”
Uppsatsen av den 23 febr, omtalas av Ragnar Öller i hans Ett kvarts
sekel av värt litterära liv. 1920. s. 108.
S. 16 st. 3 till s. 17. Lagus, a. a. s. 14, säger att signaturen kunde be-
teckna kronofogden Jacob Heickell i Torneå, som i Oulun Wiikko-Sanomia
publicerat finskspråkig poesi. Söderhjelm, a. a. I. s. 359, säger att dik-
ten troligen författats av denne kronofogde. Ossian Grotenfelt, a. a. s.
193, hänvisar till skolläraren i Torneå Karl Heickell, som på finsk runo-
meter korresponderat med Elias Lönnrot. Grotenfelt påpekar emellertid
att man icke känner några svenskspråkiga dikter av vare sig skolläraren
eller kronofogden. Däremot har kronofogdens son, Jakob Fredrik Heic-
kell, sysslat med svenskspråkigt versskriveri, varför Runebergs-hyll-
ningen tillskrivits honom av Abel Landén. Förhandlingar-och Uppsatser.
22. 1908. Helsingfors 1909. ss. 197 följ., av Ragnar Öller, Ett kvarts
sekel av vårt litterära liv. 1828-1853. 1920. ss. 155 följ., och av Karin
Allardt i noterna till den nya upplagan av Strömborgs Biografiska An-
teckningar. I. s. 338. Mot hans författarskap talar likväl, såsom Landén
själv erkänner, det att J. F. Heickell år 1831 torde ha befunnit sig i
Sverige, medan ju dikten uppgavs ha varit insänd från Torneå. — För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
