Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkningar till nionde kapitlet. 479
S. 355 st. 2. Helsingfors Dagblad. 1864. 28 dec. (utdrag ur en artikel
i Post- och Inrikes Tidningar); Finlands Allmänna Tidning. 1862. 8 okt.
(notis om Ranckens föredrag i Stockholm); Strömborg, a a. Suppl. bd.
s. 279. Jfr även företalet till Ranckens bok, Fänrik Ståls hjältar och skåde-
platsen för deras bragder. 1864. ss. VII—IX. Om Runebergs motvilja
mot uppletandet av förebilder till Fänrik Ståls gestalter, se fru Runebergs
anteckningar, citerade av Söderhjelm, a. a. II. ss. 237 o. 429.
S. 355 noten. Rancken var icke den ende, som bemödade sig om att
insamla historiska uppgifter angående Fänrik Ståls hjältar. I Pappers-
lyktan ingick under våren 1861 en serie uppsatser Brev till Fritz, i vilka
signaturen Rolf (Robert Olof Lagerborg) studerade verklighetsmotsvarig-
heterna till dikterna Gamle Lode, Wilhelm von Schwerin, von Törne,
Landshövdingen, Främlingens syn o. a. Åren 1862 och 1868 publicerade
Lagerborg anonymt tvenne häften med titeln Porträtter till Fänrik Ståls
Sägner. Då Rancken under sin signatur „Joir” i Papperslyktan föreslog
en enkät angående de historiska modellerna för Runebergs fänrikar, gav
Lagerborg sitt understöd åt förslaget. Men han varnade för överdrivet
nit i detta slags forskningar med att säga: »Vad Lotta Svärd, Trosskusken,
,,N:o femton Stolt, Munter och Soldatgossen beträffar, så torde dessa icke
„vila på annan historisk grund än den, att skalden i dem mästerligt för-
„stått teckna typer från detta krig.» Jfr Papperslyktan. 1861. 7 jan., 14
jan., 21 jan., 4 febr., 27 maj. — I en artikel Sandels adjutant ännu engäng,
tryckt i Helsingfors Dagblad för den 16 jan. 1880, säger Rancken själv
bl. a.: »En av Runebergs närmaste egna har inför mig försäkrat sin fulla
„övertygelse vara, att skalden lika litet i ’Sandels adjutant’ som i
,,’Fänrik Stål’ haft en reel, utan en ur skaldens fantasi tagen person
„för sig.»
S. 356 st. 2. H(ornborg), E(irik), Historiska förebilder till Fänrik
Ståls hjältar i Nya Argus. 1918. 1 sept.; Dens., Hjältemod i dikt och verk-
lighet (Festtal vid Svenska teaterns föreställning på Runebergsdagen).
Hufvudstadsbladet. 1930. 6 febr.
S. 356 st. 3. L(yth), P. G., Sven Dufva och Horatius Cocles i Verdandi.
1897. häft 1. Avtryck i Tidskrift för folkskolan. 1897. ss. 80—85. — För
jämförelser mellan Sven Dufva och Topelius’ novell Häradshöfdingen,
samt för hänvisningar till de österbottniska lokaltraditionerna, se Va-
senius, V., Zacharias Topelius. V. 1927. ss. 167 följ. Häradshöfdingen
ingår i Helsingfors Tidningar för den 2 jan. 1847. Då kalendern Necken,
i vilken Sven Dufva första gången offentliggjordes, annonserades som
utkommen redan den 16 dec. 1846, kunde man tro att Topelius lånat
motivet om den ensamme krigarens kamp på en bro från den Runebergska
dikten. Vasenius, a. a. s. 168, framhåller emellertid, att Häradshöfdingen
var avsedd att ingå i Helsingfors Tidningar redan den 16 dec., ehuru
publicerandet på grund av censurkommitténs betänkligheter uppsköts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
