Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fransk protestantisk dam. 1630-talets förra hälft.
Gravyr af Abraham Bosse.
Om de franska protestanterna haft hårda dagar under Katarinas af Medici söner, så fingo
de under sin f. d. trosbroder Henrik IV för en kort tid en fridfullare tillvaro. Ediktet i
Nantes 1598 hade tillförsäkrat dem både religionsfrihet och säkerhetsplatser. Dessa senare
gingo de emellertid miste om vid den tid, då denna unga dam gladde sig åt lifvet och retade
sig åt spetsförbudet, år 1633.
Richelieu indrog de protestantiska säkerhetsplatserna men lät religionsfriheten bestå.
Slutligen upphäfdes också denna af den enhetsifrande Ludvig XIV år 1685, och först hundra
år senare återinfördes trosfrihet åt franska protestanter, tack vare principfasta och energiska
fritänkares ansträngningar att uppväcka Frankrike ur den — med en betydlig del motvilja och
förakt uppblandade — likgiltighet, hvarmed majoriteten af folket betraktade de evangeliska.
Bosse själf var kalvinist.
Damen är här framställd klagande öfver nyssnämnda spetsförbud, och den lilla spegeln,
som hänger vid hennes sida, visar kanske ironiskt, att protestantdamerna, trots allt fromt tal,
voro lika franska kvinnor som sina katolska medsystrar, hvilka gjorde narr af deras
»kana-neiska tungomål», d. v. s. läsar-jargon, och beskyllde dem — ofta mycket orättvist — för
pryderi och hyckleri.
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
