Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Franska skådespelare vid 1700-talets början.
Kopparstick af J. M. Liotard efter målning af Watteau.
Den dramatiska konsten är en konservativ konstart. Seder och bruk hålla sig längst på
teatern, oeh den stränga stilskola, den franska dramatiken vid 1600-talets midt genomgick,
fastslog också för en läng tid, hur de klassiska hjältarne och hjältinnorna skulle vara klädda: peruk,
värja för män, vida krinolinutspända kjolar för damerna höllo i sig på scenen, till och med då de
för en kort tid blefvo omoderna i salongerna. På denna bild, där gester och miner tyckas
antyda den larmoyanta, svulstiga tonen i stycket, pekar hjälten pä ett sönderrifvet bref,
primadonnan slår ut med handen och anropar med ögon och mun himlens bistånd. I bakgrunden
gråter hennes förtrogna. Trots allt detta för oss osympatiska väsen kan det ej nekas, att
Racine († 1699) i denna atmosfär skapat ett mästerverk, som nog äfven gjorde sig alldeles
storartadt i dessa för oss egendomliga kostymer. Märkvärdig är i alla fall den tanken, att en
Phædra i snörlif och krinolin uttalar sina gripande repliker, där Racines ädelt formade
alexandriner så storslaget skildra den grekiska drottningens hjärta, bräddfylldt med kärlekens vällust
och ångest.
235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
