Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Växtkulturens forna och nuvarande ståndpunkt i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ängen utplånades från slättbyggderna i södra och mällersta
Sverge. Enligt det allmänt härskande jordbrukssystemet
skulle nu omkring halfva åkerjordsarealen ligga i gräsvall
och den andra hälften bära säd; trädan skulle intaga
omkring en sjättedel af det hela.
Omkring mitten af 1800-talet inträffade konjunkturer,
som i hög grad gynnade spannmålsproduktionen, och
sädesodlingen fick i Sverge ökad fart genom upphäfvandet af
de engelska spannmålslagarne. Våra skogsbyggder, som
hittills delvis måst hänga fast vid gamla tidens jordbruk,
fingo en lönande kulturväxt i hafren, och ängsskötseln fick
sålunda äfven dödsstöten i de trakter af mällersta Sverge,
som hittills ej varit spannmålsproducerande. Kan man på
1700-talet spåra öfverdrifter i fråga om uppodling för
sädesproduktion, blir detta så mycket märkbarare ett
århundrade senare, och liksom man på sin tid vårdslösade
den naturliga ängen, blef det nu foderväxtodlingen, som
fick sitta emällan, fortfarande på bekostnad af boskapsafveln.
Att detta skulle medföra en retroaktiv värkan på
växtkulturen och jordbruket i allmänhet, säger sig själft.
1800-talets senare decennier betecknas af en välgörande
reaktion mot hittills rådande system, och förnämsta
grundtanken i senare tiders sträfvanden är boskapsskötselns
omhuldande. Foderväxtodlingen kommer egentligen
först nu till sin fulla rätt, och såsom ett betecknande drag
i sistnämda periods jordbruk förtjänar omnämnas sträfvandet
att införa odling af mångåriga foderväxter.
Under det dessa sträfvanden kröntes med föga framgång,
ledde den ökade omtanken om boskapsskötseln till
utveckling af en ny gren af växtkulturen, nämligen
rotfruktsodlingen, som måste betecknas såsom en af de mäst
betydelsefulla yttringarna inom vårt modärna jordbruk.
Rotfruktsodlingen är visserligen ej någonting alldeles nytt
för vårt land, enär hithörande växter varit odlade i
århundraden, ehuru endast såsom människoföda, men det
epokgörande ligger i dessa växters odlande i stor skala
och såsom en ingredierande del af hela jordbruksdriften.
Den speciella gren af rotfruktsodlingen, som i form af
hvitbetsodling bedrifves i södra delarna af landet, och som
lett till såväl jordbrukets som sockerindustriens uppblomstring,
intager en särställning till jordbruket i dess helhet.
Det torde ej vara obekant, att hvitbetsodlingen under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
