Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Sädesväxter - A. Stråsädesväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Innanför denna gränslinje är hösthveteodling utesluten från de
högläntare och magrare trakterna, såsom Småland, stora
delar af Kristianstads, Hallands och Älfsborgs län m. fl.
trakter. I och med åkerskötselns framsteg torde man
framdeles kunna vänta sig ej blott en utvidgning af den
nutida hvetegränsen utan äfven en tilltagande odling af
detta sädesslag inom det angifna området. För en dylik,
för vårt jordbruk ingalunda betydelselös utveckling af
växtkulturen borgar äfven åtskilliga resultat af
sädesförädlingen, som visa hän på möjligheten att frambringa
härdiga artformer af de ömtåliga kulturväxterna. För
närvarande skördas i Sverge i medeltal något öfver
1,000,000 deciton hösthvete årligen.
Hösthvetet gör anspråk på en bördig, omsorgsfullt
skött jord och odlas företrädesvis på den styfva lerjorden.
Ju längre mot norr man kommer inom det af klimat- och
jordmånsförhållanden utstakade odlingsområdet, desto
tidigare företages sådden, som i Närke och Sörmland gärna
företages strax efter medio af augusti, men i Skåne kan
uppskjutas ända in i oktober. Pr hektar sås intill 200
kg. af den väl ansade, strida säden. I medeltal ger
hösthvetet omkring 14 deciton pr hektar, men talrika exempel
finnas på skördar uppgående till 40 deciton och däröfver.
En hektoliter bör väga omkring 80 kg., motsvarande
130—135 skålp, holländsk vikt. Halmskörden kan
beräknas till omkring 2 gånger kärnskördens vikt eller
3,000 å 4,000 kg. pr har.
Af hösthvete finnes en mångfald artformer, och de
sedan gammalt i landet odlade hösthvetena utgöra
blandningar af sådana, inom hvilka dock en och annan
utpräglad form är förhärskande. Dessa hvetesorter benämnas
med ett gemensamt namn, lanthveten, och den
öfvervägande beståndsdelen är utmärkt än af hvita, än af
rödaktiga kärnor, än af hvita, än af rödaktiga agnskal, än af
glatta, än af ludna sådana. Ett gemensamt drag hos
alla lanthveten är att axen äro glesa och halmen svag,
men sorterna i fråga äro jämförelsevis härdiga gent emot
oblida väderleksförhållanden under vintern och våren.
De många i senare tid införskrifna hvetesorterna äro
i likhet med lanthveten a ej rena artformer utan mer
eller mindre komplicerade blandningar af sådana; dessa
sorter utmärka sig genomgående af högre afkastning, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
