Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Sädesväxter - A. Stråsädesväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot norr. I södra delarna af landet odlas höstråg endast i
sådana trakter och å sådana jordarter, som ej kunna
frambringa hveteskördar, samt framför allt i de sydöstra
provinserna, Bleking, Småland. Rågodlingen är vidare starkt
representerad i nästan hela mällersta Sverge ända till
och med Kopparbärgs län. Redan i Gäfleborgs län börjar
odlingen aftaga, men ännu i Norrbottens län finnas talrika
rågåkrar, och en utsträckning såväl af rågsädets
nordgräns som af rågodlingen i dess helhet i Norrland tyckes
vara att vänta. Totalskörden i landet af råg kan beräknas
till öfver 5,000,000 deciton.
Höstråg odlas på snart sagt alla jordarter, men de
jämnaste skördarna och den bästa kvaliteten uppnås på
god sandjord. Liksom rågen sålunda har vida mindre
anspråk på själfva jorden, torde den äfven nöja sig med
mindre omsorgsfull ans af åkern, men är däremot
ömtåligare mot sent inträffad sådd än hvetet. Då hvetet i
normala fall anses kunna öfvervintra, om blott två blad
hunnit utvecklas före nerfrysningen, fordras minst tre
blad hos rågplantan, innan denna kan anses stark nog
att möta vinterkölden och trotsa vårbrytningen,
höstsädenas mäst kritiska period.
Rågsådden försiggår normalt i augusti i norra och
mällersta Sverge samt i september i landets södra delar;
pr hektar sås vanligen 175 à högst 200 kg.
Medelskörden uppgår till 13 à 14 deciton pr hektar; en god
skörd bör gifva omkring 20 deciton. Hektolitervikten är
hos god råg omkring 70 kg., motsvarande 120 skålp,
holländsk vikt. Halmskörden belöper sig till cirka 3,000
kg. pr hektar.
Rågväxten äger ej några utpräglade artformer såsom
fallet är med snart sagt alla våra kulturväxter, men genom
långvarig odling under vissa bestämda klimat- och
lokalförhållanden hafva utbildats några tämligen distinkta sorter,
som närmast äro att jämföra med hvetets lantformer.
Man kan sålunda bland annat urskilja den s. k. nordiska
höstrågen, den i Sverge af ålder använda rågsorten; den
s. k. finska rågen, en eller kanske rättare flera härdiga
rågsorter, som särskilt för några årtionden sedan blefvo
mycket använda i Sverge och ännu importeras till utsäde,
kanske mäst på grund af det utmärkta skick, i hvilket
de, såsom varande ritorkade, befinna sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
