- Project Runeberg -  De i Sverge i stort odlade kulturväxterna /
24

(1904) Author: Anders Gustaf Kellgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Höväxter - A. Gräsartade höväxter (Fodergräs)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stamformerna till öfriga kulturväxter kunna spåras i den vilda
naturen, finner man höväxternas arter och artformer växande
på de gräsmattor, som ännu lämnats orörda af plogen
mällan åkern och skogen.

Höväxterna äro i regeln fleråriga, i det den
underjordiska delen af plantan kvarlefver under vintern och vid
vegetationsperiodens början ger upphof till nya stammar
och blad. Den hos olika arter inneboende egenskapen af
en längre eller kortare lefnadsålder känner man ej så
noga, men på kulturens nuvarande ståndpunkt framträder
en afsevärd olikhet i fråga om varaktigheten hos olika
arter, något som gifvit anledning till särskiljande af
ettåriga, fååriga samt mer eller mindre mångåriga arter.

A. Gräsartade höväxter (Fodergräs).



Af det stora antal arter, som kunna hänföras under
denna benämning, är det knappast mera än en enda art,
som odlas i stor skala, nämligen timotej. Som en
utsträckning af fodergräsodlingen länge stått på dagordningen,
torde det dock ej vara ur vägen att omnämna några af
de viktigaste representanterna för ifrågavarande grupp.

Timotej.

Denna höväxt, som odlats i Sverge sedan 1700-talet,
har från midten af 1800-talet nått en vidsträckt
användning i södra och mällersta delarna af landet.
Timotejväxten har jämförelsevis svagt utvecklat rotsystem, och
från den korta rotstocken utgå kraftiga 0,5—1 m. höga,
ej synnerligen bladrika strån med axlik blomställning.
Såväl gräsståndets utveckling som blomningen och
fruktsättningen försiggå ganska långsamt, något som allt för
tydligt märkes i våra norra provinser, för hvilka detta
fodergräs också är mindre lämpligt.

Timotej, som i vilt tillstånd föredrager låglänta
men ej sumpiga lägen, kan odlas på alla jordarter med
undantag af den lättare sandjorden; arten äger ej stor
varaktighet och betraktas i praktiken normalt såsom
treårig. I fråga om fodervärde intager timotejen en
medelställning bland fodergräsen, och detta torde äfven vara
fallet med dess afkastningsförmåga, ehuru denna hvarken
hos detta eller andra fodergräs är nöjaktigt känd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kultvaxt/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free