Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Den religiösa etiketten, som lades på denna lysande
affär, förändrar inget i dess väsen. Och det borde bjuda
till och med en svensk historiker emot att inbilla folk,
det reformationen allt från början blivit omfattad av hela
folket. Vi hade fått se, om inte landet ännu varit katolskt,
ifall ej konungen på sitt smarta sätt förstått att göra
den världsliga adeln till intressenter i företaget genom att
dra in det andliga frälsets rättigheter till förmån för den!
Det är enbart förnuftsvidrigt att förutsätta, att lan-
dets befolkning i en handvändning från övertygade ka-
toliker blev övertygade protestanter. Det vore lika naivt
att tro detta som exempelvis att tro, att revolutionen av-
skaffade katolicismen i Frankrike genom sina beslut och
att Napoleon återinförde den genom konkordatet. I stället
synes reformationen böra bjuda alla religiöst sinnade män-
niskor emot, då den genom tvång ville bestämma över
människornas samveten och övertygelser. Och säkert är,
att den rent etiskt, frånsett de ekonomiska motiven, var
en usel handling.
Under Gustaf Vasa ökades adelsherraväldet än ytter-
ligare; adeln måste avspisas med vängåvor för att den
hjälpt till mot kyrkan. Själv tillhörde ju konungen en
förnäm släkt, och som blodet är tjockare än vattnet, så
är det ju lätt att förstå, att hans regering blev raka mot-
satsen till vad Kristian den Andres lovat att bli: en rege-
ring med folket.
1 stället glömmer Gustaf Vasa, så fort han nått mak-
ten, att det var bönderna han kofnmit sig upp på. Till
en början söker han väl behålla skenet, men måste slut-
ligen avlägga t. o. m. det och öppet kämpa mot det
folk som han, enligt föregivande, andligt och politiskt be-
friat. De uppror, som går igenom senare delen av hans
regering, i synnerhet väl Dackefejden, är en omedelbar
fortsättning på medeltidens bondeoroligheter, men är myc-
ket svagare än dessa, då bondeståndet nu är eller blir
slutgiltigt underkuvat.
Sönernas politik tar vid där faderns slutat. Greve-
och friherrevärdigheterna och annat dylikt krimskrams in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
