- Project Runeberg -  Kungen av Klondyke /
15

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jungfrun vid sin arm och de övriga dansande efter sig.
På pokerspelarnas tillrop kom han fram till bordet.

”Vill ni gå med?” frågade Campbell. ”Hur är det
med er tur?”

”Den fallerar det nog ingenting med i natt”, svarade
Ljusan Dag entusiastiskt, på samma gång han kände
Jungfrun trycka sin arm. Hon ville ha honom att
fortfarande dansa. ”Jag tror nog jag har tur, men
jag tag mig hellre en svängom. Jag är just inte livad
för att ta pluringarna från er, gubbar.”

Ingen försökte övertala. De togo hans vägran som
ett sista ord, och Jungfrun drog bort med honom för
att liksom de andra få mat, då han plötsligt ändrade
mening. Inte därför att han inte ville dansa eller ville
göra henne ledsen, men hans känsla av att vara en fri
man reste sig mot de där ideliga armtryckningarna.
Han ville inte gå i en kvinnas ledband. Fast han
själv var en stor favorit hos kvinnorna, brydde han sig
inte så värst mycket om dem. De voro leksaker, ett
slags förströelser i livets stora spel. Han träffade
kvinnor tillsammans med whisky och spel och han hade gjort
den erfarenheten, att det var lättare att komma ifrån
sprit och kort än från en kvinna, när hon har fått
riktigt tag i en karl.

Han var en slav under sig själv, vilket var helt
naturligt för en man som han, men han ryggade tillbaka för
att bli slav åt någon annan. Kärlekens ljuva bojor voro
någonting han inte alls hade begrepp om. Han hade
sett män som voro förälskade, och de hade alltid
förefallit honom som dårar, och vansinne var någonting
han aldrig brytt sig om att analysera. Kamratskap
mellan män, det var någonting annat än kärlek till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kungavklon/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free