Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hm”, sade Kama och räknade instruktionerna på
fingrarna. ”Taga brev fran Rawlins. Lasta släda.
Föda till Selkirk. Ni beräkna mycket hundmat upp
till Selkirk?”
”Mycket hundmat, Kama.”
”Hm. Släda här utanför klockan nio. Snöskor
också. Icke taga tält.”
”Vi resa fort”, sade Ljusan Dag.
”Mycket kallt.”
”Det blir det nog. Vi föra mycket brev bort,
mycket brev hem. Ni är stark man. Mycket kallt,
mycket färdas — all right!”
”All right”, muttrade Kama resignerat. ”Mycket
kallt, inte bry mig om ett dugg. Färdig klockan nio.”
Han vände sig om på sina mockasinklädda hälar och
gick ut, orubblig, sfinxlik, utan att hälsa eller bli
hälsad, utan att se sig åt höger eller vänstr. Jungfrun tog
Ljusan Dag avsides i ett hörn.
”Hör du, Ljusan Dag”, sade hon, ”du är pank.”
”Jo, det vill jag mena. Inte ett uns.”
”Jag har åtta tusen i Mac’s kassaskåp”, började hon.
Men Ljusan Dag avbröt henne. Förklädesbandet
började vifta igen och han stegrade sig som en otämd
fåle.
”Det angår mig inte”, sade han. ”Pank kom jag
till världen, pank går jag, och jag har varit pank nästan
hela tiden se’n jag kom till. Kom nu, så ta vi en vals.”
”Men så hör nu”, försökte hon igen. ”Pengarna
ligga där till ingen nytta. Jag kunde låna dig dem . . .
du kan ju betala igen dem, när du kommer på fötter
igen”, tilläde hon hastigt när hon märkte det plågade
uttrycket i hans ansikte.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
