- Project Runeberg -  Kungen av Klondyke /
49

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

drogo på sig långvantarna och satte hundarna i gång
nedåt floden. Efter Ljusan Dags beräkning skulle
klockan vara omkring sju. Men stjärnorna tindrade
fortfarande lika klart och svaga strålar av norrskenet
syntes ännu uppe på himlen.

Två timmar senare blev det plötsligt mörkt, så
mörkt, att de endast genom instinkt kunde finna sin
väg, och nu visste Ljusan Dag att hans
tidsbestämning hade varit riktig. Det var mörkret före
gryningen, så vanligt här uppe i Alaska. Sakta kom det
grå dagsljuset smygande genom mörkret, först
knappast märkbart, så att det nästan var dem en
överraskning, när de började skymta vägen under sig. Sä
kunde de se hunden närmast släden, därpå hela det
springande spännet och snödrivorna på båda sidor, tills så
småningom hela flodbädden trädde fram för dem. Men
det var också allt. Ingen sol steg upp. Det grå ljuset
förblev grått.

En gång under dagens lopp sprang ett lodjur över
vägen rakt framför nosen på hundarna och försvann
in i den vita skogen. Det väckte hundarnas vilda
instinkter. De höjde sitt jaktskall, sleto i halsbanden
och började förfölja. Ljusan Dag hojtade och stretade
emot med styrstången, så att släden stjälpte över ända
i snön. Men hundarna måste ge tappt, släden restes
igen och fem minuter senare löpte de på nytt den
riktiga vägen fram. Lodjuret var det enda tecken till
liv de hade sett på två dygn, och i sin lättfotade snabba
flykt hade det varit mera som en synvilla än en syn.

När klockan var tolv och solen tittade upp över
jordbuktningen pustade de och gjorde en liten eld på
isen. Ljusan Dag högg med yxan några bitar av den

4. Kungen av Klondyke.

49

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kungavklon/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free