Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Joe Hines. ”De ä’ också alltid på det där sättet. Du
känner till den där stora slätten nedanför Klondyke
och Moosehide? Nå, domaren vid Forty Mile talade
om för mig att de stakade ut den för inte en månad
sedan. Harper-Ladues stadsplan. Ha, ha, ha!”
Elijah och Finn skrattade också. Men Ljusan Dag
förblev allvarsam.
”Där ha ni det!” utropade han. ”Det ligger
någonting i luften, säger jag er. Varför stakade de ut den
där platsen, om de inte också känt det? Jag önskar
jag hade stakat i deras ställe.”
Missräkningen i hans röst framkallade ett nytt skratt.
”Ja, skratta ni, skratta ni bara. Det är felet med er
allesammans. Ni tro att jaga efter själva guldet är
det enda. Men jag säger er, att när de stora
guldfynden komma, och det göra de, så hjälper det inte
mycket med att gå och skrapa litet på ytan. Det blir
ingenting. Nej, då blir det andra metoder, då blir det de
som varit förtänksamma nog att staka land, som komma
att ta hand om det hela, anlägga städer, organisera
handelskompanier, börja med banker . . .”
Hans ord drunknade i de andras skratt. Banker i
Alaska! Nej, den tanken var verkligen för vansinnigt
löjlig.
”Ja”, fortfor han. ”Till och med öppna börser.”
Åter kom en skrattsalva. Joe Hines kastade sig
raklång på sin sovpäls och höll händerna i sidorna.
”Och efter dem komma de stora gruvhajarna, som
köpa mil efter mil av land och flod, där ni hållit på
att picka litet som yra höns, och det blir att arbeta
hydrauliskt om sommaren och med ånga om vintern.”
Ånga för att tina upp marken! Nej, det var då
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
