Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom omöjligt att resa sig och där han låg kände han,
att båten tog vatten. Genom att observera
trädtopparna, visste han att den också gick framåt — den flöt
fri i floden . . .
Ljusan Dag kom till sig igen. Han måste ha sovit,
tänkte han. Solen sade honom att flera timmar hade
gått. Det var tidigt på eftermiddagen. Han släpade
sig till aktern och satte sig upp. Båten gled midt i
strömfåran. Allting tycktes honom glida, gå rundt. . .
rundt. Så svepte han in sig i sina harskinn och föll i
sömn.
När han vaknade, var det mörka natten. Han låg
på rygg och kunde se stjärnorna tindra. Vattnets
sorlande mot båtens sidor hörde han också, liksom att
små isstycken då och då törnade emot den. Jaså,
den stora isgången hade således inte kommit ännu,
tänkte han och somnade på nytt.
Då han nästa gång öppnade ögonen var det redan
långt lidet på dagen. Solen tydde på att det var nära
middag. En blick omkring visade honom att han
befann sig på den mäktiga Yukon och att Sixty Mile inte
kunde vara långt borta. Han var hemskt svag, hans
rörelser voro långsamma och fumlande, och det
dunkade i hans tinningar och svindlade för ögonen, när
han släpade sig akterut och satte sig där med bössan
bredvid sig. En lång stund såg han på Elijah, men
kunde inte komma på det klara med huruvida han
andades eller icke, och han var för matt för att göra en
närmare undersökning.
Han föll i drömmar igen, vilka dock ofta avbrötos
av att det långa stunder kändes alldeles tomt i hans
hjärna. Men när han kunde tänka, stod det dock för
9i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
