- Project Runeberg -  Kungen av Klondyke /
216

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kom ihåg, inte engelsk sadel, utan ge mig en bra
mexikansk och en stång, inte för hård, efter han tycker om
att stegra sig.”

Ljusan Dag övervakade förberedelserna, justerade
stångbetslet och längden på stigbyglarna. Han
skakade på huvudet åt språngremmen, men gav med
sig. Och så när som på några lekfulla piruetter var
Bob fullkomligt lugn, också under den timmes ridt
som följde. Ljusan Dag var förtjust och köpte djuret
genast, varpå Bob sändes över viken för att få sin
framtida plats i stallarna som tillhörde Oaklands
ridinstitut.

Som nästa dag var söndag, begav Ljusan Dag sig
i väg tidigt, for över med färjan i sällskap med Wolf,
ledaren av hans gamla hundspann, den enda hund han
tagit med sig från Alaska. Hur han än red härs och
tvärs bland höjderna och ända fram till Berkeley, såg
han inte en skymt av Dede Mason och hennes fux.
Men han hade inte mycken tid att tänka på
missräkningen, ty hans egen fux höll honom tillräckligt
sysselsatt. Bob visade sig nämligen så nyckfull och
egensinnig, att han tröttade ut sin ryttare inte mindre än
denne tröttade ut honom. Allt vad Ljusan Dag
kände till om hästar hade han fullt bruk av, medan Bob
i sin tur begagnade sig av varenda upptänkligt trick.
När han upptäckte att språngremmen satt slappare
än vanligt, började han genast stegra sig och gå på
bakbenen. Efter tio minuters fruktlösa försök att få
honom på alla fyra steg Ljusan Dag av och spände till
remmen, då Bob genast blev snäll som en ängel. Han
lurade Ljusan Dag kapitalt. Efter en halvtimme hade
han insövt sin ryttare i säkerhet. Ljusan Dag red

216

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kungavklon/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free