Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här är icke platsen att utförligt orda om denna sida af
filosofiens kulturuppgift. Jag har endast att konstatera att nämda
disciplin för mig så småningom tagit den elastiska gestalten af en
encyklopedi, som omfattar dels vissa mera periferiska, dels vissa
centrala delar. Och i synnerhet de förra förbinda filosofien i alla
händelser mest direkt med de empiriska specialvetenskaperna,
under det dess centrala parti äger sin egentliga grundläggning i
kunskapsläran. Detta hindrar dock icke att de filosofiska
undersökningarna ytterst konvergera mot den slutpunkt, som utgöres af
metafysiken, hvilken i hvarje fall äger existensrätt såsom exponent
för den ständigt manande syntetiska uppgift, som strax ofvan
framhölls.
Med denna encyklopediska uppfattning formar sig programmet
för det motsvarande filosofiska arbetet nästan af sig själft. Jag
har senast skisserat detta i mitt arbete Filosofiska konturer (s. 71)
och dessförinnan i förorden till de båda (i koordinationsförhållande
till hvarandra stående) afhandlingarna Den empiriska
naturuppfattningen och Vid studiet af Wundts psykologi, i hvilkas
omedelbara fortsättning nu denna kunskapslära önskar blifva instäld, dock
icke i så fast sammanhang, att den icke äfven, ja företrädesvis
betraktas som ett helt för sig.
Arbetet afser i främsta rummet att tjäna ett rent
vetenskapligt ändamål i egenskap af ett bidrag icke blott till utredningen af
själfva kunskapsproblemet, utan äfven till den kritiska
grundläggningen af en bestämd världsåsigt.
Någon dylik kunskapslära föreligger icke förut i vår svenska
filosofiska litteratur.
Med det allmänt vetenskapliga intresse en kunskapslära äger
förbinder sig i förevarande fall det mera speciella, som
sammanhänger med att arbetet måhända är användbart vid bedrifvandet
af filosofiska universitetsstudier. Ursprungligen har det visserligen
icke föresväfvat mig att jag borde söka utarbeta det så, att det finge
karaktären af en lärobok, men när jag nu öfverblickar det i det
skick, i hvilket det slutligen kommit att framträda, märker jag att det
äger en viss prägel af lärobok eller, kanske rättare, handbok, som
på för öfrigt jämförelsevis elementärt sätt orienterar inom de
viktigaste kunskapsteoretiska problemens sfär. Angående arbetets
brukbarhet som en dylik studiebok af det ena eller andra slaget
vågar jag dock icke uttala någon bestämd åsigt. Filosofi skall
ju emellertid icke vara ett exklusivt universitetsämne, utan för
oakademiska lika väl som för akademici. Och så lågt är jag icke
benägen att tänka om mitt arbete, att jag icke anser att det i hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
