Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
- Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kap. I.
Inledning.
Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift,
definition och indelning.
Kunskapsläran, hvars föremål, allmänt angifvet, utgöres af den
mänskliga kunskapen, som den har att undersöka ur vissa
fundamentala synpunkter, tillhör den teoretiska filosofiens system.
Dock är den icke så stramt bunden inom dettas gränser, att
den icke kan uppträda i samband äfven med andra discipliner.
Kunskapsläran är fastmer ett slags kosmopolit, som trifves i
vetenskapens alla trakter. Grunden till detta egendomliga förhållande,
som till en viss grad har sitt motstycke i matematikens
användbarhet inom så många vetenskaper, är lätt uppdagad. Alla dylika
äro funktioner af det mänskliga förståndet, och detta faller just, i
egenskap af “kunskapsförmåga“, inom kunskapslärans
undersökningsområde. Analysen af kunskapen måste öfverleda till det
subjekt, som faktiskt är kunskapens bärare. Och att ernå en
så ingående kännedom som möjligt om detta — hvilket i likhet
med kärt barn har många namn: medvetandet, intelligensen,
förståndet, tänkandet m. fl. — utgör en af kunskapslärans
hufvuduppgifter. Nu hafva visserligen de olika specialvetenskaperna att
i främsta rummet befatta sig med sina motsvarande specialuppgifter.
Dessa framväxa i samband med undersökningen af de nära nog
oöfverskådligt många partialområden, hvilka bilda utbrutna delar
af värkligheten i dess helhet. Denna har så småningom gjorts
till föremål för en alltmer specialiserande abstraktionsprocess. Man
har följt grundsatsen “divide et impera“. Hvilken väldig svärm
af delvetenskaper förete icke i våra dagar t. ex. de empiriska
naturvetenskaperna, och ej mindre är skaran af koordinerade
kulturvetenskaper. Alla dessa hafva nu framför allt att i enlighet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0019.html
