Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Kants åsikt härutinnan framgår närmast af K. d. r. V., S. 44:
»Idee und Eintheilung einer besonderen Wissenschaft, unter dem Namen
einer Kritik der reinen Vernunft». Denna vetenskap, resp. »förnuftskritik»
grundlägger »die Trausscendental-Philosophie» (ibid. 45), om den ock ej
fullständigt sammanfaller därmed. »Das vornehmste Augenmerk bei der
Eintheilung einer solchen Wissenschaft ist, dass gar keine Begriffe
hineinkommen müssen, die irgend etwas Empirisches in sich enthalten, oder dass
die Erkenntniss a priori völlig rein sei» (ibid. 47). Sina tankar om
filosofiens uppgift i allmänhet och transscendentalfllosoflens i synnerhet
utvecklar Kant ytterligare ibid. 568 ff. Dessa hafva, om ock i betydligt
modifierad form, upptagits af vissa bland nykantianerna. Transscendentalfilosofiens
främste samtida representant är Cohen; jfr s. 11 ff. samt C:s där ej nämda
arbete: Kants Theorie der Erfahrung, S. 66 fi’.
Äfven några tilläggsord om begreppet vetenskapslära’1 äro här
på sin plats. Vetenskapen bildar ett specialfall af kunskapen i
dess helhet; den förra är den senare i mera fullkomnad och
genomförd form. En kunskapslära skulle ock kunna utföras som befattade
sig endast med den i egentlig mening vetenskapliga kunskapen.
En dylik blefve kunskapslära i dess så att säga förnämaste gestalt.
Vi föredraga emellertid att uppfatta vetenskapsläran såsom
speciell kunskapslära eller såsom inbegreppet af de undersökningar,
hvilka sysselsätta sig med de olika specialvetenskapernas
kunskapsteoretiska behandling. Gränsen mellan allmän och speciell
kunskapslära blir dock naturligtvis flytande2, men det helt visst icke
utan fördel att tänka sig en dylik vetenskapslära (i ordets
bokstafliga bemärkelse) såsom en tillämpning och på samma gång
fortsättning af den allmänna kunskapsläran. Uttrycket
vetenskapslära, hvilket, som bekant, härstammar från Fichte d. ä., användes
för öfrigt i våra dagars filosofi i flere olika bemärkelser.
Onekligen ligger det närmast till hands att bruka det i dess bokstafliga
mening och med detsamma afse en i främsta rummet
kunskapsteoretisk, rnen äfven metodologisk specialbehandling af de olika
vetenskaperna själfva.
Wundt, Logik, II: ii, S. 641: »Wissenschaftslehre kann die
Philosophie ... in dem Sinne sein, dass sie . . . die Methoden und Ergebnisse
der Einzelwissenschaften als den eigentlichen Gegenstand ihrer
Forschungen betrachtet. Ihr letztes Ziel bleibt dabei die Gewinnung einer
Weltanschauung.» B. Erdmann, Logik, Bd 1, S. 9: »Die Wissenschaftslehre
ist die allgemeine Wissenschaft gegenüber allen anderen als besonderen
oder Einzelwissenschaften . . . Genauer betrachtet setzt sich die Wissen-
1 S. 6.
2 Det, nära sammanhanget dem emellan kan man därför, om man så, vill, låta
framlysa ur själfva definitionen på kunskapslära, såsom Liebmann låter ske, då han
(Analys, der Wirk]., S. 351) bestämmer transscendentalfilosofien såsom "die Untersuchung
der Grenzen und Bedingungen unserer Intelligenz und Wissenschaft".
Vannérus, Kunskapslära. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
