Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Kunskapslärans ställning i vetenskapernas system samt förhållande till närstående discipliner. Dess vetenskapliga betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Det är föi-såvidt ett obestridligt samband mellan kunskapslära
och psykologi som de hafva medvetandets faktum gemensamt, ehuru
deras synpunkter på detta äro väsentligt olika; för kunskapsläran
är medvetandet i främsta rummet "&Mrøs&aj?smedvetandet" 1 eller
medvetandet i egenskap af det objektiva förnimmandets subjekt.
Men denna är icke den enda beröringspunkten. Medvetandet och
kunskapen äro i värkligheten inga isolerade eller själfbestående
psykiska data, utan de äro betingade af och framträda i oupplösligt
samband med själslifvet i dess helhet. Det blir i själfva värket
omöjligt att förneka, att det aktuella medvetandet är en funktion,
som i hög grad beror af det totala psykiska lifvet, på hvilket det
alltså öfvervisar. Och med medvetandet äfven allt hvad kunskap
och kunskapsinnehåll heter. Ty aldrig kunna vi antaga annat än
att medvetandets innehåll (inkl. kunskapsinnehållet) är indraget i en
psykisk process, genom hvilken det på ett eller annat sätt bringas
till aktualitet. Så är nämda innehåll af en faktisk variabilitet, och
då vi icke rimligtvis kunna acceptera ett så motbjudande antagande
som att innehållet skulle uppkomma och variera rent grundlöst i
medvetandet, så måste vi förutsätta, att det är genetiskt betingadt
af och äfven i öfrigt förbundet med det hela och fulla psykiska
lifvet — närmast det individuella — såsom en speciell funktion af
detta. Härtill kommer, att den egentliga intelligens- och
kunskaps-värksamheten sammanhänger med de öfriga hufvudyttringarna af
psykiskt lif: känslo- och framför allt viljelifvet. Härom behöfves
ju endast erinras. Kunskapen utgör därför, sedd så att säga ur
psykologisk breddsynpunkt, ett blott fragment af ett mera
omfattande psykiskt helt, liksom den, betraktad genetiskt eller ur ett
slags djupsynpunkt, återför sig till vissa fundamentala psykiska
processer, hvilka först möjliggöra dess uppkomst och utveckling.
Eller uttryckt med ett enda ord: medvetandet och kunskapen med
detta bilda i och för sig ett blott abstraktum. Det konkreta
underlag, hvarpå det senare närmast hänvisar och i hvars miljö det
till sist måste infogas blir då, som antydt, det totala (individuella
och äfven öfverindividuella) andliga lifvet.
Då nu själslifvet i sin helhet är psykologiens speciella objekt,
synes kunskapsläran komma i mycket nära förbindelse med denna.
Det gör den ock obestridligen. Att lyfta sig ur psykologiens sadel
förmår medvetandet endast till en viss grad. Men af hvilken
närmare art är nämda förbindelse? — denna blir sedan hufvudfrågan.
1 Boströms uttryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
