Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Kunskapslärans ställning i vetenskapernas system samt förhållande till närstående discipliner. Dess vetenskapliga betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
enlighet med det empiriskt-naturvetenskapliga åskådningssättet.
Hela denna empiriska naturalism framstår dock ur kunskapsteoretisk
synpunkt icke som en definitiv sanningsuppfattning, utan öfverleder
till liksom djupare liggande metafysiska förutsättningar. Just
denna omständighet har då den kunskapsteoretiska psykologien
att beakta och icke dogmatiskt acceptera det empiriska
betraktelsesättet, huru förträffligt, ja ofta ensamt brukbart detta än må
vara1.
Om förhållandet mellan knnskapslära och psykologi: Cohen, hvilkens
ståndpunkt framgår af Lindheimers Beiträge, S. 16 ff., 102. Cohen är en
utpräglad målsman för ett extremt anti-psykologiskt, rent kunskapsteoretiskt
(transscendentalt) uppfattningssätt. Och otvifvelaktigt har han rätt i sin
ironi, att det inom kunskapsläran icke i främsta rummet gäller att få veta
»wie wir sammt den Kindern und den Wilden zu Empfindungen und
Wahrnehmungen kommen, denn nicht um Empfindungen handelt es sich in der
Wissenschaft, sondern um Erkenntnisquellen und Erkenntniswerte, um Fragen,
tiber welche die Kinder- und Wildenpsychologie uns keinen Aufschluss
geben kann. Nur was eine sogenannte Erkenntnisquelle als solche für die
Erklärung des Werthes der Erkenntnis leisten könne, darf mich
interes-siren, nicht der anthropologische Nebengedanke woher sie komme und etwa
entspringe» (ibid. 17—18). »Die transscendentale Untersuchung, welche
die psychologische ersetzen soll, und welche sich zunächst der
erkenntnistheoretischen Analyse des wissenschaftlichen Denkens zuwendet, soll in
den Grundzügen des wissenschaftlichen Bewusstseins die Bausteine, die
Hebel und Werthmesser der wissenschaftlichen Erfahrung nachweisen»
(ibid. 19—20). Jfr Cohens egna arbeten Kants Theorie d. Erf., S. 69 ff.,
samt Logik, S. 509—510: »der Grundfehler des Psychologismus ist dass
er das allgemeine Problem der Erkenntnis vereinzelt.» Liebmann skiljer,
liksom Cohen, noga mellan den psykologiska och den kunskapskritiska
synpunkten; Klimax d. Theor., S. 73, 99, Anal. d. Wirkl., S. 239, 251.
Likaledes Riehl, Kritic., II: Th. 1, S. 7 lf. Dock framhåller E. (ibid.
13 ff.) att den fysiologiska psykologien i vissa hänseenden är af stor
betydelse för kunskapsläran; jfr ibid., II: Th. 2, S. 17. Vidare Volkelt,
Erf. u. Denk., S. 43—44, Külpe, Einl., S. 35 ff., Leclair, Beiträge,
S. 35 ff., Behsike, Wahrn. u. Begr., S. 66 ff. å motsatta sidan må först
omnämnas den riktning inom den nyaste tyska filosofien, hvilken brukar
benämnas »der Psychologismns»2, och som vill bygga icke blott
kunskapslära och logik, utan samtliga de filosofiska vetenskaperna på psykologiens bas.
Hit höra bland andra Stumpf (Psychologie u. Erkenntnistheorie, S. 4 ff.),
Lipps (Grundzüge der Logik, S. 1—2), Uphues (Psychologie des Erkennens,
I). Jfr ock karaktäristiken i Sciielers Methode, S. 144 ff. Eör öfrigt notera
vi Jerusalem, Die Urtheilsfunction, S. 223 ff., Wundt, Logik, I, S. 1 ff.,
1 Jfr Vid studiet af Wundts psykologi, s. 10, 466 ff. Vi omnämna i samband
härmed Natorps Einleitung in die Psychologie nach kritischer Metbode, S. 11 ff.,
(där en pröfning af den psykologiska kunskapens objektivitet dock endast i förbigående
förekommer).
2 Ueberweg-Heinze, a. st., S. 312.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
