Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Kunskapslärans ställning i vetenskapernas system samt förhållande till närstående discipliner. Dess vetenskapliga betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
sättet däremot är logiken kunskapsteoretisk logik, d. v. s. en i
kunskapsläran inkorporerad logilc. När denna synpunkt på saken
började bryta igenom vilja vi emellertid ej åtaga oss att afgöra.
Visst är, att Zeller i sin ofvan citerade afhandling (af år 1862)
påyrkar den1. Det heter bland annat: "Die Bedeutung der logischen
Formen liegt in dem Dienst, welchen sie uns für die Erkenntniss
des Wirklichen leisten, und wie es hiemit bestellt ist, lässt sich nur
nach ihrem Verhältniss zu der Geistesthätigkeit beurtheilen, durch
welche wir ursprünglich zur Vorstellung des Wirklichen gelangen.
Da nun diese den eigenthümlichen Gegenstand der
Erkenntnisstheorie bildet, so liegt am Tage, dass es die Erkenntnisstheorie
ist auf welche die Logik zurückgehen muss, wenn die
Denkformen für sie zu etwas lebendigem werden und den Schein
willkürlicher Formeln verlieren sollen"2. Äfven Sigwart torde få anses i
hufvudsak tillhöra denna riktning3. Och Schuppe, som gifvit
auktoritet åt uttrycket "kunskapsteoretisk logik" — om han ock ej är
den förste som användt det4 — fordrade resolut i slutet af 1870-talet,
att logik och kunskapsteori skulle betraktas endast som olika delar af
ett och samma reella hela, nämligen kunskapsläran. Han yttrar: " die
logische Analyse kann nur gelingen, wenn sie auf
erkenntnisstheoretischer Einsicht ruht und so verbinden sich Logik und
Erkenntnisstheorie zum Ganzen einer Wissenschaft"; och vidare: "die
konsequente Fortsetzung der Analyse muss Erkenntnisstheorie werden"".
Detta uppfattningssätt har sedan vunnit en utbredd tillslutning;
hos t. ex. Wundt, som äfven hyllar det8, omfattar "die
Erkenntnisslehre" tre hufvudafdelningar, först en psykologisk, sedan en mera
formelt logisk och sist den egentligt kunskapsteoretiska afdelningen.
Uppfattningen af den formella logiken såsom en integrerande del
af kunskapsläran torde i själfva värket vara den, som för
närvarande befinner sig i majoritet’. Och vi kunna ej inse annat, än
att den med full rätt intager denna majoritetsställning.
1 Se Vorträge und Abhandlungen," Samml. 2, s. 482 fi’.
2 Ibid., a. 483.
3 Se hans Logik; l:a uppl. 1873 (Bd 1), 2:e Aufl., Bd 1—2, 1889, 1893. Sigwarts
framställning af förhållandet mellan formell logik och kunskapslära i Logikens
inledningskapitel är emellertid ej otvetydig.
4 Eedan Sigwart använder det, ibid., Bd 1, S. 8.
5 Erkenntnisstheoretisehe Logik, 1878, S. 3. Jfr ock hans Gründl’., S. 3 ff.
6 Logik, I, S. 8, 9, 78 ff., System, S. 31, Einl. S. 83.
7 Många namn skulle här kunna nämnas. Volkelt t. ex., Erf. u. Denk., S. 10,
46, 551, Vorträge, S. 57, förfäktar energiskt, att det icke kan finnas någon logik som
själfständig vetenskap. Jfr ock Cohen, Logik, S. 12, 14, 430, 500. Äfven några
skandinaviska namn må anföras. Keoman, Tænke- og Sjælelære, S. 17, betecknar lo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
