Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Nutida kunskapsteoretiska riktningar i andra länder, t. ex. England,
där intresset för "epistemology" är påfallande, måste vi därför
lemna alldeles oomnämda1.
Till kunskapslärans historik: Grimm, Zur Geschichte des
Erkenntnisproblems. Von Bacon zu Hume. Natorp, Forschungen zur Geschichte
des Erkenntnisproblems im Altertum. Ueberweg, Logik, S. 16 ff
(egentligen en logikens historik; med talrika litteraturuppgifter). Münz, Die
Keime der Erkenntnisstheorie in d. vorsophist. Periode d. griech. Philos.
Riehl, Kriticismus, Bd 1. Külpe, Einl., S. 31 ff. Paulsen, Einl., S. 365,
407 ff. Laas, Idealismus und Positivismus, Th. 1, 3; innehåller en
hi-storisk-kritisk analys af de förnämsta kunskapsteoretiska uppfattningssätten
altfrån Protagoras och Platon till F. A. Lange och O. Liebmann. Wündt,
Logik, I, S. 399 ff., Einl., S. 273 ff. Vaihingers s. 14 noterade 1 uppsats.
Windelband, Logik, S. 181 ff. Grung, Probl. d. Gew., S. 30—100.
Burman, Om kunskapens möjlighet. Svensson, Kunst, stud. s. 3 ff.
Då vi härefter öfvergå till den egentliga kunskapsläran veta
vi att denna har en omfattande uppgift, men på samma gång äro
vi vederbörligen medvetna om, att vi endast på ofullkomligt sätt
förmå utveckla den successiva lösningen af densamma. Äfven må
uttryckligen framhållas att vår plan icke varit att söka åstadkomma
en detaljeradt fullständig kunskapslära. —
Tillägg. Ur Maiers s. 13 åberopade afhandling Logik und
Erkenntnistheorie, med hvilken vi gjort bekantskap först under korrekturläsningen,
önska vi meddela följande fullständigande citat. »Was die besondere Aufgabe
der ’Erkenntnistheorie’ ist, darüber ist man im ganzen einig .. . Sie hat in
erster Linie die objective Geltung und den absoluten "Wirklichkeitswert des
Erkennens und seiner einzelnen Faktoren zu prüfen, die Tragweite und die
Grenzen der Erkenntnis festzustellen und, wenn das überhaupt möglich
ist, die subjektiven und die transsubjektiven (extrainentalen) Elemente
derselben zu scheiden» — alltså ett fastställande af kunskapsteoriens
uppgift, som står vårt eget (s. 10) ganska nära. Maier skiljer för öfrigt,
liksom Wundt (s. 14), mellan kunskapslära och kunskapsteori. Den förra
är på samma gång logik i en viss vidsträckt bemärkelse, som dock icke
synes oss fullt klart framstäld. Emellertid: »die Erkenntnistheorie ist
gewissermassen eine Fortsetzung der Logik. Die Logik treibt zur
Erkenntnistheorie». Och vidare: »man kann Logik und Erkenntnistheorie im
Eahmen einer Wissenschaftslehre zusammenfassen.» Jfr s. 27.
Jämväl ur Windelbands (jfr s. 13) artikel Logik, i den nyligen
(1904) utkomna Kuno-Fischer-festskriften Die Philosophie im Beginn des
zwanzigsten Jahrhunderts, må meddelas, att han (ibid. 180, 185) indelar
logiken eller kunskapsläran (i ordets vidaste betydelse) i formell (»ren»)
logik, metodlära och kunskapsteori, »wie es Lotze (freilich mit anderer
Terminologie) in der aufsteigenden Linie seiner ’drei Bücher vom Denken
vom Untersuchen, vom Erkennen2 vorgebildet hat», en indelning som äfven
1 Den svenska kunskapsteoretiska litteraturen torde jag bli i tillfälle att
fullständigt meddela i ett särskildt bibliografiskt arbete.
2 Lotzes större Logik, titelbladet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
