Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. III. Medvetandet. Olika former däraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Kap. III.
Medvetandet. Olika former däraf.
Medvetandet är en realitet, som framställer sig till
undersökning äfven inom andra vetenskaper, t. ex. psykologien, men inom
kunskapsläran bildar det i egenskap af all kunskaps grundbetingelse
och subjekt en art " faculté màitresse", hvilken inspelar på de allra
flesta punkter i den kunskapsteoretiska undersökningen. Dess
begrepp är för öfrigt mångtydigt, hvarför det äfven ur denna
synpunkt bör underkastas en mera ingående utredning än förut
kunnat ske.
Hvad är medvetandet närmast? Frågan är från
kunskapsteoretisk ståndpunkt lätt att besvara. Ty medvetandet är här i
främsta rummet ingenting annat, än det omedelbart gifna
medvetandet, och hvad detta är står (eller kan stå) klart för en hvar,
som är förmögen af "själfmedvetande" och introspektiv
uppmärksamhet1. Däraf följer emellertid icke, att man, om man vet, hvad
nämda omedelbara medvetande är, äfven kan beskrifva det. Man
kan nämligen icke i egentlig mening beskrifva ett föremål utan att
återföra det till i någon mån mera bekanta, för föremålet
karaktäristiska förhållanden, men hvilken skulle väl den bestämning vara,
hvilken vore mera bekant och för medvetandet utmärkande än just
det omedelbara medvetandet själft? Det enda sättet att bringa
medvetandet till kunskaplig aktualitet består då i att värkställa
den handling, hvarigenom medvetandet, med abstraktion från andra
medvetenhetsföremål, koncentrerar uppmärksamheten på sig själft
och därvid får kärnan i begreppet medvetande tydlig- och klar-
1 "Wollte jemand wegen der zugestandenen Undefinierbarkeit [des Bewustseins]
im Ernst behaupten, er wisse nicht, was das sei "Ich" ["Bewustsein"], so würde er
sich mit sich selbst in Widerspruch setzen. Denn nicht nur kann er dieses Wörtchen
in seinem Denken und Sprechen absolut nicht entbehren, sondern er beweist auch
durch die That sehr wohl, dass er dieses Ich, von dem er spricht, kennt und sehr
genau von allem, was es nicht ist, unterscheidet." Schuppe, Grundr., S. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
