Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. III. Medvetandet. Olika former däraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
på föremål af yttre och för såvidt mera prononceradt objektiv
(motsatt) natur. Men i grunden är äfven själfmedvetandet af en dylik
objektiv bestämdhet. Ty då medvetandet gör sig själft till föremål
för uppfattning blir medvetandet i egenskap af
medvetenhetsföremål ett objekt, hvilket delar hvarje annat dylikt föremåls egenskap
att uppfattas medels en speciell objektivitetsförnimmelse, hvilken
mer eller mindre adekvat uttrycker föremålet.
Själfmedvetandet är därför endast ett specialfall af medvetande öfverhufvud.
Och därför blir icke så mycket själfmedvetandet, som icke mera
medvetandet sans plirase, detta mera omfattande, kunskapslärans
yttersta subjektiva grundförutsättning.
Liksom medvetandet kan omedelbart förnimmas i själfva sin
aktualitet, men icke i egentlig mening beskrifvas, så kan det ej
häller i sträng bemärkelse definieras. Definitionen är den form af
begreppsbestämmande där ett föremål, definienduin, tänkes generiskt.
Detta innebär först och främst, att det underordnas ett visst genus,
som uttrycker en väsentlig bestämning icke blott hos definiendum,
utan ock hos ett eller flere andra föremål, hvilka tillsammans bilda
en samhörig grupp och för såvidt utmärka sig för en viss
kon-genialitet. Att angifva en sådan genusbestämning hos medvetandet
är uppenbarligen ingen omöjlighet. Man kan nämligen påstå, att
medvetandet är en realitet1. Äfven är det obestridligt, att
medvetandets realitet kan motsättas andra realiteter, t. ex. realiteten
yttre föremål. Medvetandet har således mer eller mindre utpräglade
samarter. Det tillkommer ock definitionen att angifva — förutom
det till definition upptagna föremålets genusbegrepp — de specifika
bestämningar, genom hvilka definiendum skiljer sig från sina
samarter. Men i fråga om medvetandet visar sig snart omöjligheten
att angifva några sådana kännetecken, hvilka icke äro tagna från
just medvetandet själft. Här lurar därför en vid definierandet
otill-låten subreption och circulus in definiendo. Meningen med
definitionen är, att det före densamma relativt obekanta definiendum i
och med själfva definierandet skall så att säga förlora sin karaktär
af ett dylikt obekant x och i stället framstå liksom tecknadt i sina
1 Schuppe bestrider (ibid. s. 17) möjligheten af ett genus proximum, under
hvilket medvetandets begrepp kunde subsumeras. Jag citerar utan alla kritiska
mot-anmärkningar hans uttalande. "Unter welchen nächst höheren Gattungsbegriff sollte
[das Bewusstsein] gestellt werden? Etwa Sein, weil es doch ist? Aber gerade die
Erklärung des Seinsbegriffs ist eine der wichtigsten Aufgaben. Was Sein, ausser dem
Bewusstsein, noch heissen soll, ob es noch anderes Sein gebe, und ob jenes und dieses
wie zwei koordinierte Arten in gewissen abstrakten Merkmalen, welche eben den
Gattungsbegriff Sein ausmachen, übereinstimmen, ist die Frage. Man wird vergeblich nach
solchen Merkmalen suchen."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
