Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Kap. IV.
Om förnimmelserna, särskildt begreppen.
Allt medvetandets lif är ett lif i förnimmelser. Medvetandet
i och för sig är en abstraktion, hvilken fordrar förnimmelsernas
innehåll för att blifva ett värkligt medvetande. Denna omedelbarhet
i förhållandet mellan medvetande och medvetenhetsinnehåll tyder på
att de nämda relationsleden i grunden bilda ett psykiskt kontinuum
eller’ utgöra ett och samma i sig odelade hela. Liksom all kunskap
förutsätter ett förnimmande subjekt och ett förnummet objekt, kan
då ock hvarje aktuelt medvetande anses omfatta en motsvarande
korrelation mellan medvetandet, fattadt som subjekt, samt ett i
medvetandet närvarande innehåll. Att framträda i en mångfald af
dylika innehållsbestämningar är i själfva värket väsentligt för
medvetandet. Dessa bestämningar äro just förnimmelserna, och
medvetandets lif är, som sagdt, genomgående ett lif i förnimmelser.
För kunskapsläran är det af intresse att uppmärksamma icke
blott medvetandet, utan ock förnimmelserna, alldenstund kunskapen
intet annat är än ett visst medvetande (kunskapsmedvetandet), resp.
vissa förnimmelser, nämligen de objektivt giltiga.
Beträffande då förnimmelserna — bland hvilka varseblifningarna
samt begreppen i allmänhet och de s. k. kategorierna i synnerhet
äro att betrakta som de kunskapsteoretiskt vigtigaste —, så utgöra
de icke allenast all kunskaps bärare, utan äro ock bestämbara som
det material, hvari medvetandets kunskapsvärksamhet arbetar.
Såsom faktiskt gifna äro förnimmelserna ingenting annat än ett [-medvetenhetsinnehål],-] {+med-
vetenhetsinnehål],+} hvilket närmast faller inom psykologiens
undersökningsområde. Ur kunskapsteoretisk synpunkt däremot är deras
uppgift att liksom förvandlas från ett blott disponibelt material till
ett kunskapsinnehåll af mer eller mindre sträng objektiv
giltighet. Då förnimmelserna följaktligen bilda ett så betydelsefullt
element i kunskapsprocessen, böra vi göra oss reda för, hvilka
deras olika former äro. Och därvid kunna vi räkna på att er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
