Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Begreppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
tetens eget sammanhang en annan. Och det är ju detta senare,
som vetenskapen ytterst vill rekonstruera. Men en eller annan form
af begreppsystematik måste framväxa i samband med själfva
real-undersökningen, och en dylik systematik utgör äfven den form,
hvari uppfattningen af något inskränktare eller vidare område har
en naturlig tendens att till sist precisera sig. Nyttigare än det
allomfattande rent logiska begreppssystemet blifva i själfva värket ock
de många partiella system (af begrepp), som de olika vetenskaperna
vid sin bearbetning af värkligheten afsätta hvar och en inom sitt
område. Men visserligen påkalla dessa speciella system ytterst en
samarbetning och inordning i ett enda, det totala begreppssystemet.
Svårigheten, resp. omöjligheten att åstadkomma en dylik universell
systematik medför dock att den får betydelse företrädesvis som en
regulativ idé; den blir ett uttryck för tanken att allt vetande i
grunden utgör ett enda sammanhängande helt.
Yilja vi efter att sålunda hafva angifvit begreppets mest
karaktäristiska egenskaper, definiera det, kunna vi helt enkelt påstå,
att begreppet är den i sina inre och yttre bestämningar klara,
tydliga och systematiska totalförnimmelsen. Och just genom att vara
detta blir begreppet den potenseradt medvetna förnimmelsen — af
en rationalitet och evidens eller, med ett ord, logicitet som ej finnes
hos de öfriga förnimmelserna. Begreppet kan därför än enklare
sägas vara den logiskt utdanade förnimmelsen. Då medvetandets
lif alltså når sin kunskapsteoretiska kulmen i
begreppsuppfattningen, är det tydligt, att det blir en uppgift att om möjligt liöja
alla öfriga förnimmelser, hvilka öfverhufvud kunna innehålla
kunskap, till begrepp. Det senare griper alltså utöfver de öfriga
förnimmelserna i den meningen, att det liksom sväfvar öfver dem som deras
kunskapsteoretiska ideal. Men det går utöfver dem äfven i flere
andra hänseenden, t. ex. genom sin allmänna användning. Så är
kunskap om den transscendenta värkligheten, om nu en sådan
öfverhufvud kan förvärkligas, möjlig endast i och genom begrepp.
För öfrigt bör i samband härmed framhållas huru begreppet
omedelbart sammanhänger med de tvänne logiska operationerna
definition och indelning. Begreppet får sin inre och yttre
systematiska form just genom dessa. Inre systematiskhet och därmed sin
egentliga klarhet vinner det genom att definieras; yttre
systematiskhet och med denna tydlighet erhåller det genom att göras
till föremål för logisk division, i och genom hvilken process
begreppet insättes i sitt mer eller mindre naturliga sammanhang med
närmare och fjärmare begrepp. Liksom den fulla tydligheten öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
