Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. IV. Om förnimmelserna, särskildt begreppen - Begreppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
likt sammanhang till uttryck. Att något konstant hos exempelvis
en djurart framträder i ett visst faktiskt upptaget kännemärke kan
däremot vara mycket svårt att uppvisa. Speciella
extraundersök-ningar kunna i så fall blifva nödiga för att det motsvarande
begreppet skall erhålla högsta möjliga giltighet.
Genom nu angifna operationer — det successiva
abstraheran-det, uppmärksamhetens begränsning och koncentration samt
reflek-tionen på de upptagna bestämningarna — framtränger tanken slutligen
till ett system af enkla bestämningar, förutsatt naturligtvis att
tillvägagångssättet konsekvent genomföres, hvilket dock oftast icke
sker, alldenstund medvetandet brukar stanna vid någon
godtyckligt faststäld slutpunkt ocli där afbryta processen. Att upptaga
just dessa enkla bestämningar och framhålla dem för
medvetandet, är emellertid hvad begreppsuppfattningen ytterligare kan
tillsträfva. Men att gå längre vore att låta tanken springa öfver
i det rena intet. Frågan är emellertid hvad och hvilka dessa "enkla"
bestämningar egentligen äro. Därom dock först i nästa kapitel1.
Hvad som resulterar vid en sådan förståndsbearbetning af ett
föremål, som i det föregående angifvits, och sedan samlas till
systematisk enhet, blir emellertid just begreppet om detsamma.
Föremålet är vordet logiceradt. —
Som utgångspunkt vid begreppsbildningen kan tagas antingen
ett enda föremål, resp. ett antal exemplar af samma föremål, eller
ock en mer eller mindre innehållsrik grupp af samhöriga objekt.
I förra fallet resulterar ett individualbegrepp, i senare ett generelt
begrepp.
Individualbegreppet afser att bringa föremålet såsom sådant till
logisk aktualitet, och tänkandet är därför här relativt likgiltigt för
generisk uppfattning af saken. Det går i enlighet härmed
företrädesvis analytiskt tillväga, uppdelande föremålet i dess bestämningar
för att sedan med sin reflektion genomtränga dessa och fixera det
väsentliga. I hvarje sin bestämning leder emellertid föremålet
utöfver sig själft: det bildar liksom ett centrum för tankegångar i en
mängd olika riktningar. Tänkandet kan naturligtvis fullfölja dessa
så långt det behagar, men tänker det konsekvent, låtande
bestämningarna upplösas i deras yttersta och mest abstrakta logiska
beståndsdelar, så måste det förr eller senare nå fram till något enkelt och
ursprungligt. Att bilda ett individualbegrepp om t. ex. en
kanariefågel innebär därför att klart, tydligt och systematiskt fatta detta
1 Sigwart har ingående sysselsatt sig ined "die Fixierung der
Vorstelluugs-elemente", Logik, Bd 2, S. 32 ff, Bd 1, s. 328 ff. Jfr oek Schuppes Grundr., s. 77 ff.
Schuppe betecknar dessa element som "Erscheinungselemente" (ibid. 183).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
