Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - Omdömesvärksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Sedan öfverskrides emellertid detta erfarenhetsstadium.
Om-dömesvärksamheten går utöfver det gifna tinget, egenskapen,
föremålens omedelbara sammanhang, och denna transscendens kan anses
försiggå i dels en objektiv, dels en subjektiv riktning.
Tänkandet opererar faktiskt med en konstruerad — oerfaren,
resp. oerfarbar — värklighet och uppfattar vid närmare reflektion
erfarenhetsvärlden endast som en del eller ett fragment af ett mera
omfattande helt. Motiven härtill må vara hvilka som hälst,
liksom äfven de medel, som förhjälpa tänkandet utöfver det gifna;
visst är, att omdömesvärksamheten fortgår med äfven den
transscendenta värkligheten såsom objekt. Därvid kommer medvetandets
själfvärksamhet till förstärkt uttryck i det den nya realiteten i viss
mening är en skapelse af just medvetandet. Likväl röjer sig
lätt att själfva omdömesoperationerna icke äro några andra här
än där. Äfven inom det transscendenta området rör sig
tänkandet med föremål, egenskaper, sammanhang och relationer mellan
olika objekt. De ursprungligen af de gifna erfarenhetskategorierna
föranledda omdömesformerna återfinnas därför äfven bland
omdömena om transscendenta föremål. Men visserligen hänföra sig dessa
senare omdömen till en annan region, ty deras innehåll utgöres
väsentligen af de motsvarande transscendenta kategorierna, sådana
som substans, accidens, kausalitet, växelvärkan m. fl. Nämda
transscendenta kategorier äro naturligtvis icke lika omedelbart gifna
som erfarenhetskategorierna. De uppstå fastmer först genom en
logisk bearbetning af dessa. Men, sedan de en gång konstruerats,
tänkas de af medvetandet på ett sätt, som nära motsvarar
erfarenhetskategoriernas öfvergång i ett diskursivt förnimmande, d. v. s.
de tänkas i och genom motsvarande omdömen.
Omdömesvärksamheten öfverskrider dock det gifna äfven i en
afgjordt subjektiv riktning. Omdömen fällas nämligen, hvilkas
innehåll icke gör anspåk på objektiv motsvarighet. Innehållet är icke
desto mindre fullt värkligt, men utgör ett af medvetandet själft
skapadt förhållande. Så uppfattningen af likhet mellan två föremål,
hvarvid likheten i och för sig icke är något objektivt. Den härvid och
i vissa närstående fall förekommande omdömesvärksamheten är
alltså af ny och säregen beskaffenhet. De omdömen, hvilka framgå
ur denna eminent subjektiva »beziehende Thätigkeit» må betecknas
som växelomdömen (växelbestämdhetsomdömen).
Omdömet kan uppfattas som en hjälpfunktion i medvetandets
lif. Sin stora betydelse äger det därigenom, att det aktualiserar det
förnumna genom att omsätta det i subjektets och predikatets mera
abstrakta och därigenom af medvetandet på ett mera genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
