Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - De olika formerna af omdöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
uppfatta sammanhanget som ett lineär t fortskridande
tankesammanhang — blifva i enlighet härmed tre former förhärskande, lokala,
temporala och konsekutiva \ Vid dessa omdömen är då tänkandet
liksom inne i sitt innehåll på ett helt annat sätt, än vid de rätt och
slätt kvalificerande. Tankerörelsen fortgår nämligen nu från ett
prius till ett posterius eller vice versa; dock är det icke ett blott
öfvergående från det ena ledet till det andra, utan tillika ett
tänkande af det speciella sammanhang, hvilket, som anfördt,
simul-taniteten, successiviteten och följdförhållandet konstituera.
3. Liksom det icke är nödvändigt, att hvarje särskild
kategori har sin motsvarande grundform af omdöme, är det icke häller
afgjordt, att det ej skall existera andra omdömesformer än de så
att säga kategorialt grundlagda. Omdömen kunna finnas, som
icke hafva någon omedelbar förebildning i nämda grundbegrepp.
Dessa omdömen äro då af specifikt subjektiv natur. I det
anförda exemplet ’Pål och Pär äro lika’, utgör likheten ingenting,
som består i och för sig, utan är en uppenbar sättning af det
omdömesfällaHde subjektet. Likheten innebär därtill en utpräglad
växelbestämdhet. Äfven andra former af sådan förkomma, t. ex.
då ett föremål subsumeras under ett genus: "järn är en metall".
Under det vid de kvalificerande omdömena subjektet är det
föremål, omkring hvilket tänkandet mest kretsar, och under det
vid sammanhangsomdömena ett lineärt bestämdt sammanhang
(i t. ex. riktningen grund-följd) utgör tankens egentliga
rörelse-linie, så påkalla växelomdömena (växelbestämdhetsomdömena) en
lika fördelad uppmärksamhet på de två eller flere föremål, som
utgöra dessa omdömens relationsled. Mellan dessa liksom svänger
då tänkandet, hvarför det här aldrig blir den koncentration på ett
föremål eller den ensidiga uppmärksamhet, som t. ex. en enkel
kvalifikation ("bäret är rödt") åtminstone approximativt medför.
De typiska växelomdömena äro just de, där jämförelser värkställas.
Det är här något af en tänkandets fram- och tillbakarörelse, det
är "växelbestämdhet" (Fichte).
Vid fällandet af kvalifikationsomdömen kunna både
subjektet och predikatet i sin ordning framträda på olika sätt;
särskildt kan det senare äga olika betydelser. Det motsvarande gäller
1 Jfr i samband härmed Wundt, Logik, I, S. 206. Vi beteckna i brist på bättre
term allt sådant sammanhang, hvilket på ett eller annat sätt uppbäras af grund- och
följdförhållandet, såsom konsekutivt; detta sammanhangs väsen är beroende
(beroendeomdömen) eller "dependens" (dependensomdömen). Ett viktigt specialfall af
konsekutivt omdöme bilda naturligtvis kausalomdömena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
