Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VII. Om tänkandets lagbundenhet. Tankelagarna - Tankelagarna i inskränkt bemärkelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
af de exponerade) tankelagarna vid dessa operationer ? Men den
frågan är icke af samma vigt för den allmänna kunskapsläran, som
den om tankelagarnas objektiva användning. Naturligtvis äro
tankelagarna af betydelse äfven för tankeoperationerna, enär de
reglera dessas riktiga försiggång, men här tillkommer ett annat
förhållande, nämligen själfva gripandet och uttagandet af följdtanken
eller följdtankarna ur de motsvarande premisserna. Och detta
logiska tillägnande utgör själfva hufvudmomentet i den af tankelagarna
reglerade processen. Vi hänvisa i öfrigt till redogörelsen i
föregående kapitel för de olika slutsätten och de elementära
operationer, som ligga till grund för dessa.
Om tankelagarna: Cohen analyserar tankelagarna på spridda ställen
i sin Logik. Redan i det föreg, är noteradt, att lian uppställer en ny
tankelag: »das Princip des Ursprungs» (ibid. 32 ff., 65 ff.). Om
kontinuitetens lag ibid. 76. Identitetsprincipen, 78 ff. (äfven historik; »A immer
und ewig dasselbe Eine A», S. 81). Motsägelseprincipen, 87, 96: »Das
Denkgesetz der Unwahrheit». »Der Widerspruch betreift die Thätigkeit des
Urtheils selbst» (ibid.). Grundens lag, 261 ff.; om Leibniz’ olika
uppfattningar af denna, S. 263. Liebmann, Ged. u. Thats., Bd 1, S. 23: Princ.
contradictionis, identitatis, exclusi tertii. Enl. L. intager »princ.
contra-dictionis» »die absolute Priorität» (ibid. 24). Om Langes åsikt att
tankelagarnas (särsk. motsägelsegrundsatsens) logiska evidens ytterst beror på
åskådning se hans Logische Studien, S. 25, Anm., 27 ff. Schuppe, Grundr.,
S. 39: identitetsprincipen, sora »nur darin besteht, dass uns die Begriffe
dasselbe und nicht-dasselbe zur Verfügung stehen» (40). Identitetsprincipen
utgör närmast »Voraussetzung u. Korrelat zu aller Unterscheidung» (39)
S. 43: »das Gesetz vom ausgeschlossenen Dritten». Schübert-Soldern,
Grundl., S. 169 ff. Windelband, Gewissh. d. Erk., S. 62 ff. Lotze,
Logik, S. 76, 87, 95. Wundt, Logik, I, S. 91 ff, 562 ff., System, S. 67 ff.
Ueberweg, Logik, S. 229 ff. Erdmann, Logik, I, S. 167 (om
identitetsprincipen), S. 365 (om motsägelseprincipen), S. 366 (om princ. excl. tert.),
S. 364 (om dubbel negation), S. 297 (om grundens lag). Volkelt, Erf.
u. Denk., S. 205 ff. (om grundens lag). Riehl, Kritic., II: Th. 1, S. 228,
230. Identitetsprincipen är enl. R. (se ofvan, s. 154) slutandets grundprincip.
Om grundens lag, ibid., S. 236 ff. Sigwart, Logik, I. Grotenfeld, Die
grundl. Hypotesen, S. 37. Sahlin, Om logikens uppg., s. 34:
identitetslagen 1. samstämmighetslagen, ordningslagen 1. följdlagen,
begränsningslagen 1. uteslutningslagen, Grundform, i logiken, I, s. 25 ff., 32 ff., 43 ff.
Gustrin, Om tankelagarna. Norström, Hvad är sanning?, s. 33.
Liksom analysen af förnimmandets innehåll ytterst leder
till vissa själfklara bestämningar — det reelt själfklara1 —, så
uppbäres ock begreppsuppfattningen af värklighetens grundformer af
vissa själfklara principer — det formelt själfklara —. Och detta senare
1 Jfr s. 119, 116 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
