Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - II. De transscendenta kategorierna - A. De empiriskt-transscendenta kategorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
sinnevärldens transscendenta substrat tänkes vara
mångfaldsbe-stämdt. Men icke blott inom naturområdet bringas mångfaldskategorien
till transscendent tillämpning; det sker äfven inom den andliga
världen. Det strängt erfarenhetsenliga är här mångfalden af det
individuella medvetandets förnimmelser. Men endast solipsisten
inskränker den andliga mångfalden till detta minimum — d. v. s.
ingen värkställer på allvar en dylik restringering. Anledningarna
till att det individuella medvetandet antages scrøexistera med en
mångfald andra individuella medvetanden må nu vara hvilka som
hälst; visst är, att mångfaldskategorien här bringas till en
transscendent användning, som kommer den att äfven inom det andliga
lifvets substanstiella sfär motsvaras af en obestämbart stor mångfald. —
I olikhet med den abstrakta mångfaldskategorien äro tinget och
det omedelbara medvetandet föremål, hvilka icke i oförarbetadt
skick kunna öfverflyttas till transscendensens värld.
Dessa data visa sig nämligen vid närmare reflektion sakna
den själfständighet i sin existens, hvilken är erforderlig för att
tänkandet icke skall afvisa dem som transscendenta föremål, då
det mäter dem med antydda tankefordran såsom måttstock. Och
just deras osjälfständighet grundlägger motsatsen mellan den gifna
värkligheten och den icke omedelbart gifna realiteten. Det
omedelbart gifna kan såsom faktiskt icke förnekas; det icke
omedelbart förnimbara eller det transscendenta kan såsom logiskt
for-dradt icke undvaras. Det återstår då ingen annan utväg än att
acceptera både fakticitetens och transscendensens värld och bringa
dessa i ett sådant förhållande till hvarandra, att de tillsammans,
hvarvid de liksom utfylla hvarandra, tillfredsställa det strängt
logiska tänkandets fordringar på själfständighet och själfexistens.
Därmed är alltså en väg anbanad, hvarpå tänkandet har att inslå.
Det har att bilda ett värklighetsbegrepp af den art, att det, tänkt
i samband med den gifna värkligheten, utfyller den brist på
själfständighet, som sistnämda värklighet i vissa hänseenden röjer.
Detta begrepp är substanskategorien. Substans är följaktligen
det objektiva transscendenta begrepp, i och genom hvilket det
empiriska tänkandet uppfattar värkligheten från dess
själfständighets-sida. Substansen är med andra ord det själfexisterande; det
osjälf-ständiga är däremot accidens. Det själfständiga och det
osjälfstän-diga, det substantiella och det accidentella bilda då
korrelatbegrepp af oskiljaktig samhörighet.
Substansbegreppet härflyter ur företrädesvis tvänne
kunskapskällor: föremålet och förändringen, sådana dessa framställa sig i
den omedelbara erfarenheten. Med föremål förstå vi här icke blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
