Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - B. Den inre erfarenheten. Det individuella själslifvet och dess kategorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
äfven åtskilliga andra tingegenskaper, t. ex. rörelsen, hvilka
utmärka sig för en afgjord objektivitet i den meningen, att de äro
lokaliserade till och framstå som bestämningar hos yttre objekt af ett
eller annat slag. Jämte detta på samma gång yttre och
sinnes-förmedlade erfarenhetsområde existerar emellertid ett annat, som
visserligen äfven det företer bestämda kunskapsföremål, men icke
under formen af några som hälst ting, utan af en helt olika beskaffenhet.
De utgöras nämligen af innehållsfylda funktioner hos ett medvetande
eller förnimmande subjekt. Dessa funktioner och deras innehåll
uppfattas ej häller genom något särskildt sinne, utan medvetandet
står i oförmedlad relation till dem. Hela detta förhållande af
funk-tionelt samband med ett medvetande och omedelbar växelbestämdhet
mellan funktionerna, innehållet och medvetandet — i kraft hvaraf de
förra äro i medvetandet och medvetandet i de förra — bildar det inre
erfarenhetsområdets själfva fundament. Tinget finner här, som
sagdt, ingen användning. Medvetandet är så långt i från att
konstituera ett mekaniskt objekt, att det fastmer är det förnimmande
subjekt, som uppfattar alla mekaniska objekt. Och äfven
subjektets öfriga bestämningar äro så litet analoga med tinget och dess
egenskaper, att de påkalla sin särskilda terminologi. De låta sig
bäst karaktäriseras som ett inbegrepp af psykiska funktioner, hvilkas
närmaste specialformer äro föreställningarna, känslorna och
viljeyttringarna. Därtill kommer att detta funktionssystem är af en
i hög grad variabel beskaffenhet, i det föreställningarna i nära
nog hvarje ögonblick skifta eller aflösa hvarandra, under det att
det visst icke strider mot tingets natur att förete en utprägladt
stabil och oföränderlig bestämdhet.
Trots den olikhet, som sålunda förefinnes mellan de yttre och
inre erfarenhetsområdena, är det förenadt med svårighet att
uppdraga en fix gränslinie dem emellan. Äfven det mest objektiva af
sinnena, synsinnet, kan störas och liksom inkräktas af t. ex.
hallucinatoriska bildningar, som stundom alldeles förrycka gränsen
mellan de yttre tingens och de blotta föreställningarnas värld. Härtill
kommer att vissa sinnesfunktioner äro af så föga utpräglad
objektivitet, men däremot så mättade med subjektiva ingredienser, att
motsatsen blir flytande. Man tänke på de s. k. allmänsensationerna ("die
Gemeinempfindungen", "vitalsensationerna"). Dessas organiska
loka-lisation är ofta så sväfvande, att det icke är möjligt att närmare
precisera dem i antydda hänseende; äfven äro de stundom förbundna
med en så dominerande känsloton, att de framstå som mer eller mindre
intensiva känslor. Icke desto mindre måste de allmänna satserna
gälla att, om en gifven bestämning förutsätter sinnesförmedling för
Vannérus, Kunskapslära. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
