Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - B. Den inre erfarenheten. Det individuella själslifvet och dess kategorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
På motsvarande sätt förhåller det sig med den aktiva
fantasi-värksamheten. Denna är liksom tänkandet afgjordt ändamålsbestämd
och företer följaktligen det komplicerade sammanhang, som
bestämmes af dess beroende af det anteciperade resultatet samt
fantasibildens successiva daning och determination till allt högre grad af
åskådlighet och liffullhet. Säkerligen är det endast undantagsvis,
som en fantasibild (för t. ex. konstnären) framstår omedelbart
färdig, liksom framtrollad genom en enda akt. Äfven i lyckligaste
fall blir en retuschering nödig i ty att ett och annat behöfver att
borttagas eller tilläggas. Sammanhanget får då karaktären af en
skapande värksamhet, som arbetar i de associativt framskaffade
föreställningarnas material. Och att äfven denna värksamhet återför
sig till ett enhetligt subjekts successiva handlingar framgår däraf,
att föreställningselementen i regeln icke sammangå af sig själfva
till bestämda helheter, utan utbildas till sådana af det aktiva
medvetandet1.
e. Hela det sammanhang, hvars hufvudformer i det föregående
exponerats, kan emellertid ses ur en ny synpunkt, nämligen
värksamhetens. Det är i sin ordning att framhålla denna, ty äfven
värksamheten utgör en erfarenhetsenligt gifven grundbestämning
hos själslifvet. All psykisk aktivitet framträder visserligen icke
såsom ett erfarenhetsfaktum, men vissa värksamhetsyttringar — t. ex.
tankevärksamheten — utgöra omedelbart gifna data, och
sambandet mellan dessa samt den icke omedelbart uppfattliga psykiska
aktiviteten är strängt kontinuerligt och organiskt. Så skulle
tänkandet icke kunna försiggå utan ett föreställningsinnehåll, och
det senare förutsätter själft den (omedvetna) värksamhet,
hvarigenom det recipieras och aktualiseras af och för jaget. Emellertid
anse vi oss ej behöfva närmare utreda den psykiska värksamhetens
olika grundformer och speciella yttringar, då vi redan på annat
ställe försökt oss med en dylik analys. Här där vår uppgift är att
konstatera den inre erfarenhetens hufvuddata, måste vi dock
framhäfva just värksamheten såsom en betydelsefull sida hos själslifvet.
I öfrigt hänvisa vi till vårt i noten cit. arbete, s. 28—29,
264—308. Där fastställes först värksamhetens faktum, hvarefter
en utredning följer af såväl jagets själfvärksamhet som den öfriga
psykiska värksamheten. —
1 Vi förbise ej känslo- och viljelifvets egendomliga sammanhangsformer och ej
häller det utvecklingssammanhang, som det individuella psykiska lifvet i det hela
företer. En närmare analys af dessa förhållanden anse vi dock här obehöflig. Jfr Vid
studiet af Wundts psykologi, s. 213 ff., 331 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
