Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - B. Den inre erfarenheten. Det individuella själslifvet och dess kategorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
normer, som öfrig kunskap. När nu den inre erfarenheten ytterst
återför sig till den omedelbara varseblifningen af själslifvets data
blir det egentligen denna varseblifning samt dess reproduktioner,
hvilkas objektivitet måste undersökas. Äro då dessa varseblifnings-,
resp. erinringsföreställningar giltiga, så blir äfven den psykologiska
erfarenhetskunskapen öfverhufvud giltig, vare sig den förmedlats
utan eller med experimentell hjälp.
b. Afgörande för frågan om den inre erfarenhetens, resp. den
psykologiska erfarenhetskunskapens objektivitet, äro den
omedelbarhet och individualitet, som utmärka nämda erfarenhet.
De psykiska fenomenen äro uttryck för medvetandets eget
innehåll och egna funktioner samt utgöra följaktligen intet, som är
medvetandet reelt motsatt. De yttre tingen äro icke af samma
genomgående omedelbarhet. Äfven de förnimmas visserligen genom
varseblifning, men alldenstund de äro af transsubjektiv
grundläggning och medbestämdhet, leda de icke allenast öfver till denna
transsubjektiva värklighet, utan uppfordra äfven till försöket att
åstadkomma allmängiltighet i uppfattningen. Den exakt utbildade
varseblifningen af ett yttre ting sammanfaller i regeln ej häller
med den för iakttagaren individuella, utan utgör mera ett uttryck
för tingets objektiva bestämdhet och kan därför besitta en
motsvarande grad af allmängiltighet. Att det kan vara förenadt med
svårighet att ernå en dylik på samma gång objektiv och
extensiv varseblifning är obestridligt1. Denna svårighet kan emellertid
anses bortfalla inom den inre erfarenhetens område af den enkla
anledningen, att man här icke gärna kan fordra någon annan
allmängiltighet än den, som består i att den individ, hvilken uppfattar
sitt eget medvetandes innehåll och värksamhetsyttringar, på ett
eller annat sätt meddelar sina erfarenheter åt andra och därigenom
i viss mening allmängiltiggör dessa eller gifver dem en
öfverindi-viduell och för såvidt vidgad betydelse. Att här fordra den
allmängiltighet, som skulle härflyta ur skilda iakttagares lika uppfattning
af samma föremål — en sådan allmängiltighet är det som det yttre
varseblifvandet tillsträfvar — skulle innebära en uppenbar
orimlighet, alldenstund det inre lifvets företeelser ju äro slutna inom
det motsvarande individuella medvetandets sfär. Jag kan
omedelbart uppfatta mina psykiska tillstånd, men att äfven en annan kan
göra det är något alldeles okändt. Af detta förhållande framgår
då den inre erfarenhetens individuella karaktär. All kontrollering
är dock icke utesluten, men denna kan näppeligen blifva af annan
1 S. 284 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
