Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 1. Substans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Det är obestridligt att t. ex. det mänskliga jaget är till i
grader, och att detta i en eller annan mening äfven utgör en
substans är ett rimligt antagande. Så företer det vid olika tillfällen
olika grader af psykisk energi, och detta förhållande exemplifierar
på ett slående sätt dess gradbestämdhet. Äfven är det rimligt att
antaga att den yttre erfarenhetens substantiella underlag är af
en viss gradbestämdhet i den meningen, att dess
konfigurationsväxling eller successiva anordning i olika inbördes relationer kan
tänkas försiggå i olika grader af hastighet. Nu blir emellertid frågan,
om denna graduella bestämdhet är något, som kan anses tillhöra
den egentliga substansen; är den icke fastmer en det accidentellas
uteslutande tillhörighet? Och med det accidentella kunna vi här
förstå å ena sidan det substantiella psykiska subjektets yttringar,
å andra de objektiva substansernas olika konfigurationer.
Hvad är grad egentligen? Det är icke lätt att finna en
expressiv omskrifning af detta begrepp. Yi föreslå emellertid denna
formulering: grad är det större eller mindre mått af värklighet i
bemärkelsen af aktualitet, hvari något, som förändrar sig,
framträder. Så mycket af aktualitet, så mycket af grad. Den senare
är ett alltigenom relativt begrepp. En grad är ingenting i och för sig,
utan en bestämning hos något; den är ett slags adjektivum. Den är
vidare lika litet utan samband med en annan grad, tillsammans med
hvilken den bildar en mer eller mindre innehållsrik gradserie. Äfven
är att märka, att en grad alltid blir, hvarför den står i relation
till bestämda grunder. Grad innebär dessutom alltid, som anfördt,
ett bestämdt mått af aktualitet. Men här möter den kitsliga
punkten: är aktualitet i sin ordning något annat än — grad,
värklighetsgrad ? Begreppet storhet är egnadt att närmare
klarera saken. Aktualitet innebär intensiv eller, bättre, kvalitativ
storhet. Storhet är ett visst mått, taget som enhet, samt mångfald
af detta mått. Hos storheten är enheten närvarande i mångfalden,
och mångfalden utgör en funktion af enheten. Att något är af en
viss aktualitet måste då innebära, att ett visst intensitetsmått, ett
quale, ingår i auktualiteten och att den senare utgör en viss
mångfald af detta mått, resp. denna enhet. Aktualitet innebär alltså
ett visst mått af kvalitativ bestämdhet, och grad blir uttrycket för
det bestämda (intensiva) kvantum, hvari aktualiteten framträder.
Grad är grad af aktualitet; aktualitet är mått af kvalitativitet eller
kvalitativ storhet.
Det låter sig härefter inses att själfva den substantiella
värkligheten icke kan vara af någon grad. Dess realitet skulle då vara en
bestämning hos något annat, men det är den icke; allt annat är fastmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
