Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XX. Empirisk totaluppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610
ordinationsförhållande till andra vare sig omedelbart personliga eller
öfverindividuella intressen för att i den mån den främjar dessa
användas för nya och tilläfventyrs högre ändamål.
I och med att teorien är ett, men lifvet kan kräfva något
annat blir alltså ett nytt betraktelsens uppslag af nöden.
Det lefvande lifvet är icke ren teori, utan i främsta
rummet handling och skapande gärning. Därför bli ock här
kategorierna andra. I stället för den blotta uppfattningen af värkligheten
och insigten i dess processer träder den värksamhet, som afser att
i den yttre eller inre världen förvärkliga en bestämd tingens eller
lifvets ordning. Här blifva då framför allt det tillsträfvade ändamålets
och det för ändamålets realisation tjänliga medlets kategorier de
dominerande. De äro det personliga lifvets grundkategorier. Men
ändamålet är ändamål, emedan det äger värde; i egenskap af ett
värdeföremål framstår det ock som ett godt. Medlet i sin ordning är
ett den personliga förmågans värktyg; såsom sådant är det äfven
bestämbart som ett frihetens organ. Och ytterst afser allt praktiskt
handlande (individuelt, socialt samt allmänt kulturelt) att
fram-skapa en allt vidare sfärer omfattande förnuftsordning, en
extensiv och rationell kultur. Det är uppenbart att denna
mångge-staltade värksamhet, hvilken icke såsom den rena vetenskapen afser
en rekonstruktion af värkligheten, utan fastmer en ny
värklighets-ordnings konstruktion, icke behöfver taga annan hänsyn till de rena
teorierna är den, som sammanhänger med deras eventuella
brukbarhet i antydda praktiska lifsintressens tjänst. Om då vetenskapen
förkunnar en universell determinism, enligt hvilken allt som händer
och sker försiggår med makten af en ovilkorlig nödvändighet, men
det lefvande personliga lifvet finner sig bättre betjänadt af
frihetsidén, så finnes det ingen anledning, hvarför det skulle låta
tyrannisera sig af en mindre eller icke alls lifsfrämjande doktrin,
förutsatt naturligtvis att det öfverhufvud är möjligt att undandraga sig
dennas inflytande. Nu är det faktiskt möjligt att i en viss
utsträckning betrakta de mänskliga gärningarna icke som utslag af en
nödvändighetsbestämd världsordning, utan som personliga värk
framstående såsom uttryck för individens egen vilja, själfständighet och
kapacitet1. Det är alltså betraktelsesättet, som här blir det afgörande för
saken. Teoretisk objektivitetsuppfattning och praktisk lifsbetraktelse
äro i själfva värket lika berättigade, om än hvardera äger sitt
specifika område. Likväl består den skilnaden, att det förra
uppfattningssättet måste bli det enda inom vetenskapens område, under det inom
1 Lara och lif, s. 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
