Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen - Inledning - Väsensbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618
utgöra tänkandets naturliga yttringsformer, ja äro så införlifvade med
detta att det är förenadt med stor svårighet att utbyta dem mot andra,
hvartill kommer att de faktiskt förhjälpa kunskapsförmågan till en
både omfattande och inträngande världsorientering, en
världsåsMd-ning i ordets fulla bemärkelse. Äfven hafva de misslyckade
resultat värkat afskräckande, hvilka metafysiken så ofta fått nöja sig med
vid sina försök att realisera sanningsidén i dess ursprungliga och
stränga form. Man har så kommit att betrakta uppgiften att söka
kunskap om "väsendet" för att nå fram till "absolut sanning"
omöjlig att realisera, hvarför den öfvergifvits för andra ideal. Nog
af, vid sidan af det äldre och egentliga kunskapsbegreppet, hvilket
är ett begrepp om sanning, har trädt ett modernare, enligt
hvilket kunskap visserligen innebär ett förnimmande af objektiviteten
(och försåvidt äfven ett objektivt förnimmande), men icke ett
adekvat-sant förnimmande om densamma.
Till frågan om skilnaden mellan empirisk och filosofisk uppfattning:
Lange, Gesch. d. Mater., II, S. 165. Det yttras: »Das [empirische]
Naturerkennen wäre dann eben nur ein Analogon des wahren Erkennens: ein
Mittel uns zu orientiren, wie eine Landkarte, die uns vortreffliche Dienste
bietet, während sie doch weit entfernt ist, das Land selbst zu sein, in
welchem wir in Gedanken unsere Reise machen». Själf anser dock Lange
i enlighet med sin antimetafysiska Standpunkt en dylik särskilnad mellan
empir. och filos, uppfattning »weder nöthig noch förderlich» (ibid.). Jfr
vidare förevar, arb. s. 243 f. Liebmann, Klimax d. Th., S. 14; om teorier
af ’andra’ och ’tredje’ ordningen (ibid. 23, 35, 38, 54). Riehl, Kritic.,
II: Th. 2, S. 9 ff (kritik); enl. R. existerar det »keine doppelte
Wissenschaft». »Ihrer Ide nach sind Erfahrung u. Wissenschaft (wenn wir
darunter die Realwissenschaft, nicht formale Logik und Mathematik
verstehen) nicht verschieden.. . Wissenschaft ist die vollendete Erfahrung»
(ibid. 69).
En kort utredning af begreppet väsen och de olika sätten att
bestämma detta skall sprida ytterligare ljus öfver det anförda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
