Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
654
formella transscendensbestämningar, hvilka kunna antagas äga
objektiv sanningsgiltighet. Dessa gäller det att fasthålla i deras
adekvata renhet och specifika betydelse, men det är ock tillåtet att
låta dem inkarneras i det mera konkreta empiriska
kunskapssystemet. Det senare användes då som ett skematiskt tankeunderlag, i
hvilket det metafysiska innehållet dock ej får fastna, utan endast
momentant inkorporeras.
Om möjligheten at’ sann kunskap om vissa formella bestämningar hos
den transscendenta värkligheten: formalmetafysik: Lange, Gesch. d. Mater.,
II, S. 427 ff. Liebmann, Klimax d. Theor., S. 53: »Lie Natur der Dinge
besitzt für uns, vermutlich also auch »an sich» insofern eine logische
Structur, als sie unter der Herrschaft eines Systems .. . sich stets gleich
bleibender Gesetze steht». Det är hvad Liebmann kallar »die Logik der
Thatsachen», »diesen inhaltreichen Begriff». Se därom äfven hans Anal. d.
Wirklichkeit, S. 187 ff, 557. Seydel, Schiissel z. objekt. Erk., S. 75 ff.
Hartmann, Grundpr. d. Erk.-Theor., S. 76 ff, 108 ff, Krit, Grundleg.,
S. 96 ff. Riehl,- Kritic., II: Th. 1, S. 277, 285. Å sista stället
framhåller R. att vi kunna äga adekvat kunskap om »den Cons tanten in
der Natur»; dessa representera talvärden, och »die Zahlen und zahlenmässig
bestimmten Grössen . . . lassen sich in der objectiven Wirklichkeit nicht
... anders voraussetzen, als sie sich in der subjectiven abbilden». »Die
adäquate Erkenntniss des Wirklichen kann ihren Bedingungen zu Folge
nur eine formale sein» (ibid 291). Dürr, Grenzen, S. 60 ff, 130 ff.
Helmholtz, Handb. d. physiol. Optik, S. 593. Hertz, Prinz, d. Mechanik,
S. 147 ff; jfr ang. H:s uppfattn. Cohens Einl., S. 39.
Hvilket det härmed förutsatta metafysiska innehållet är i sin
fullständighet — om man öfverhufvud kan tala om en sådan — och
i hvilken grad en metafysik kan utföras på dess grundval äro
emellertid frågor, som metafysiken själf har att utreda. Vi hafva strax
ofvan (s. 652) angifvit några af de hithörande begreppen, och då på
kategoriskemat s. 222 förutom det allmänna begreppet väsen uppförts
äfven kategorierna mångfald, väsenssammanhang och helhet, resp.
absoluthet, så har det skett i tanke att samtliga de metafysiska
grundbegreppen kunna grupperas kring dessa. Tilläggas bör ock
att de formella metafysiska kategorierna ej behöfva framstå som
fullständigt andra än vissa af de empiriska transscendenskategorierna,
t. ex. substantialitet och helhet, ehuru de hafva en annan betydelse.
I det metafysiska systemet framstå de nämligen som sanna begrepp,
under det de i det empiriska hafva, en motsvarande empirisk
grundbetydelse. Där innehållas de hufvudsakligen i egenskap af de
faktiskt resulterande begrepp, som användas vid försöket att i
förklaringssyfte inordna den omedelbart gifna värkligheten och dess
företeelser i ett mera omfattande tankesammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
